Kroppens olika system hänger ihop. När ett system sviktar, påverkas andra.

– Hjärnan, hjärtat och lungorna lever tillsammans och blir sjuka tillsammans. När vi drabbas av en virusinfektion som covid-19, då lungsjukdomen är central och förhindrar syreupptagningen, kan vi även få symtom från hjärnan. Detta innebär inte nödvändigtvis att det uppstår varaktiga skador, förklarar Elisabet Englund, adjungerad professor i klinisk neuropatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne.

Mindre syre – sämre minne

I sin forskning är Elisabet Englund intresserad av den vita substansen i hjärnan – ”där kablarna ligger”, som hon beskriver det. Kabelverkets hälsotillstånd är avgörande för nervcellernas aktivitet och inbördes signalerande – och kognitiv sjukdom (demenssjukdom) hör till de allvarliga sjukdomar där den vita substansen ofta är drabbad.

Hjärnan behöver mycket blod och framför allt då syret från blodet. Hjärnan utgör två procent av hela kroppsvikten, men kräver tjugo procent av det cirkulerande blodet. Om blodflödet minskar, vilket kan ske under en infektion som covid- 19, påverkas syreförsörjningen. Detta gäller inte bara vid covid-19. Äldre, sköra personer kan ha ett blodtryck som går upp och ned.

– Om de får en infektion, till exempel en urinvägsinfektion, kan blodtrycket sänkas och hjärnan får mindre syre. Det i sig kan göra att personen blir snurrig. Samma sak om man drabbas av ett plötsligt blodtrycksfall. Gör man ett minnestest då är man inte mycket att räkna med, säger Elisabet Englund.

Studerat hundra hjärnor

Vissa delar i hjärnan är nämligen extra känsliga för syrebrist, som hippocampus. Till formen liknar den en sjöhäst, och den är involverad i våra minnen.

– Hippocampus är inkörsporten till våra minnen, där snabbminneslagringen finns. Om hippocampus försvagas påverkas förmågan att lagra in nya intryck och då blir det också svårare att komma ihåg vad du nyss gjorde.

Under pandemin har hon med sina kollegor studerat närmare 100 hjärnor från patienter som avlidit efter att ha vårdats på sjukhus för svår sjukdom, eller som avlidit plötsligt och oväntat. Många har överraskande visat sig ha en covid- 19-infektion, synlig i mikroskopet som en inflammation med viruspartiklar i olika organ. När hjärnan är drabbad är det främst nervcellerna och blodkärlen som drabbas av tät virusansamling. Exakt vad som sker vid covid-19 och hur det påverkar hjärnan och därmed vår kognition är inte helt kartlagt. Förmodligen är det flera mekanismer som berörs.

– Vår hjärna är som en fettklump, och det verkar svårt för virus att ta sig ur den. När vi obducerar personer som avlidit efter en tids känd covid-19 är det vanligt att viruset i lungorna redan har försvunnit. Men i hjärnan kan vi fortfarande hitta mycket av det. Vi har även hittat viruset i hjärnan hos ett 30-tal personer som inte hade diagnostiserats med infektionen, säger Elisabet Englund.

Virus tar sig in i hjärnan

Viruset kan uppenbarligen ta sig in i hjärnan, förbi blodhjärnbarriären som ska skydda hjärnan från att angripas av främmande ämnen som virus och bakterier.

– Blodhjärnbarriären är inte en ”järnridå”, den är dynamisk och kan öppnas och stängas. Drabbas vi av syrebrist i blodet kan den öppnas. Återigen, systemen hänger ihop.

Hon beskriver hur viruset i hjärncellerna ser ut att ha läckt in i hjärnan över blodkärlens väggar. Vita blodkroppar hindras från att komma igenom blodhjärnbarriären, men blodvätskan, eller blodserum, läcker in i hjärnan. När infektionen läker ut sjunker virushalten.

– Vi vet inte, men rimligtvis så sluter sig blodhjärnbarriären när infektionen läker ut. Vi ser att viruset finns kvar i nervceller hos de som tillfrisknat från covid-19, men dött av andra orsaker. Däremot kan vi inte veta om det vi ser varit ett aktivt eller vilande virus.

Artikeln är tidigare publicerad i Vetenskap & Hälsas temanummer om Minnet, maten och hälsan