H.M Konungens medalj från 1800-talets förra hälft förlänas för särskilda förtjänster, skriver Sveriges konungahus i ett pressmeddelande den 6 juni. Göran Hermerén får H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band för betydande insatser inom det moralfilosofiska området.
Grattis, Göran Hermerén, hur känns det?
– Självfallet är jag både glad och hedrad, det är ju den förnämsta utmärkelse som HM Konungen utdelar. Men jag vill också gärna se den som ett sätt att uppmärksamma ämnet medicinsk etik.
Motiveringen lyder: För betydande insatser inom det moralfilosofiska forskningsområdet. Vad ser du själv som viktiga milstolpar inom din forskning?
– Mina forskningsintressen har varit rätt breda. Fokus har varit på relationerna mellan vetenskap och etik, vetenskap och konst, konst och etik. När det gäller mer grundläggande frågor har jag särskilt fördjupat mig i värdeanalys. De värderingar som tillsammans med information av olika slag är utgångspunkter för beslut kan definieras, kombineras och rangordnas på många olika sätt. Vi tar sällan ställning med utgångspunkt bara från en värdering utan från flera som vägs mot varandra. Vilka förutsättningar görs då?
Rätten att vara delaktig i beslut som rör en själv är viktig och legitim, men det är också exempelvis kravet på rättvisa, menar Göran Hermerén: – Om inte båda kan uppfyllas, måste man bestämma sig för vad som i ett visst sammanhang är viktigast – och under vilka förutsättningar. Sådana frågor har jag intresserat mig för inte minst i prioriteringar inom vården och stamcellsforskningens etik, två områden som jag ägnat mig en del åt under senare år.
Vilka forskningsetiska frågor tycker du vi borde diskutera mera?
– De finns variationer i uppfattningen om vad som är god sed i forskningen mellan olika forskningsområden. Forskningskulturer behöver analyseras mera. De spektakulära fuskarna har fått stor uppmärksamhet i media men också gråzonerna är viktiga att studera. När det gäller tveksamheter och övertramp kan det ibland i gråzonerna vara svårt att avgöra vad som beror på kulturskillnader, brådska, slarv, inkompetens eller avsikt att bedra.
Och när det gäller medicinsk etik? – Frågor som aktualiseras av tillämpningar av ny teknik på en rad områden, också utanför sjukvården. Sådana problem aktualiseras bland annat av AI (artificiell intelligens) och ’big data’, liksom av genombrott i genteknik och nanoforskning. Men det finns också en rad frågor som inte är teknikberoende utan har att göra med tolkning och tillämpning av värderingar och rättigheter, t ex i samband med vård i livets slut och läkarassisterat livsslut. Vem har rätt till vilken vård och under vilka förutsättningar? Hur man ser på sjukvårdens uppdrag i vårt samhälle har stor betydelse för prioriteringsfrågorna….
En annan viktig medicin-etisk och forskningsetisk fråga, menar Göran Hermerén, gäller förutsättningarna för forskning med personer som av olika skäl har svårt att fatta beslut i sitt eget långsiktiga intresse.
– Sedan visar pandemin att sjukdomar inte respekterar nationsgränser. Globaliseringen ställer oss inför nya svåra arbetsuppgifter. Samarbete över gränserna blir allt nödvändigare. Generellt är maktfrågorna viktiga liksom ansvarsproblemen. Det finns många frågor att utforska och diskutera.
Hur firar du medaljen?
– Jag firar det inte på något särskilt sätt just nu. Kanske den 20 oktober när jag mottagit medaljen på slottet i Stockholm.