Trots rehabilitering har många kvarvarande besvär med nedsatt funktion och dålig livskvalitet.
- Många återgår inte till sin tidigare fysiska aktivitet. Detta bero på nedsatt fysisk funktion men också psykologiska aspekter som tankar och känslor, berättar Eva Ageberg.
När man har skadat sig behöver man öva upp samspelet mellan fysiska rörelser, tankar och känslor, och i integrerad träning är avsikten att koppla på hjärnan mer.
- Vi behöver hitta en träningsmodell som ger bättre resultat än de som finns tillgängliga idag. Därför har vi skapat den här nya modellen som integrerar psykologisk träning i fysioterapeutisk träning i stället för att det ska vara två separata spår, säger hon.
Lura hjärnan
Syftet är att individanpassa rehabiliteringen mer än tidigare genom en mer holistisk träning där fysioterapeuten tillsammans med patienten undersöker var i vardagen, vid motion eller idrott patienten kan ha nytta av övningarna. Tanken är att steget från rehab till verkliga livet ska bli kortare.
- En viktig bit är att man diskuterar övningarna och patienten får själv fundera och berätta när man använder rörelsen i vardagen, i motion eller idrott. När patienten är mer involverad och själv äger övningen så blir den mer relevant och meningsfull, det blir ett annat samspel.
Det man vill är att hjärnan ska tro att man är på plats i den miljön man vill tillbaka till. Man kan tänka sig alla möjliga vardagssituationer och idrottssituationer. Patienten får själv berätta i vilka slags sammanhang han eller hon använder rörelsen hon behöver träna på, och sedan bygger man på det för att utforma en träning som passar.
Som exempel berättar Eva Ageberg om en patient som vill komma tillbaka till att spela fotboll och behöver göra tåhävningar som en övning i sin rehabilitering. I fotbollen skulle patienten då behöva kunna göra detta när hen nickar bollen.
– Det vi lägger på är då olika tankar och känslor som liknar rörelsen man gör vid en nick, samt hela situationen kring att nicka. Till exempel att nu ska du tänka dig att där framme är målet, det är i slutsekunderna och du ska nicka in bollen. Du vill verkligen göra mål, du satsar allt och fullföljer rörelsen, ser bollen gå in i mål och känner glädjen. Man kan också lägga in fler sinnen för att vara i den verkliga situationen, som väder, gräsdoften och vilken färg medspelare och motspelare har på sina kläder.
Anslag från Vetenskapsrådet
Även om det gör att det tar längre tid att göra övningarna så är färre övningar som patienten upplever som meningsfulla och relevanta bättre än många som inte upplevs lika meningsfulla, enligt Eva Ageberg.
Sex kliniker i Skåne medverkar i Train the Brain, som för närvarande är för patienter som rehabiliteras för knäskada. Ett nyligt anslag om sammanlagt 2,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet betyder att det nu blir en större studie med fler patienter. Det öppnar också möjligheten för att låta undersöka hjärnans aktivering med så kallad FMRI, funktionell magnetkameraundersökning.
– Det känns fantastiskt att kunna genomföra det här projektet som en fullskalig studie. Sedan är det alltid ett erkännande att få medel, att Vetenskapsrådet tycker att vårt projekt är något att satsa på.
