Det fyraåriga forskningsprojektet ”Antagonistiska CBRNE-hot” finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Örebro universitet. CBRNE – chemical, biological, radiological, nuclear and explosives – står för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.
– Det är ämnen som kan användas vid terrorattentat för att skada människor, djur, egendom och miljö och sprida rädsla. Särskilt attentat som innefattar radiologiska och nukleära ämnen, så kallat RN-attentat, kan skapa stor skrämselverkan. Att känna till riskerna och hur vi kan förebygga dem är viktigt för att minska både oro och skador, säger Christopher Rääf, professor i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är just att minska skrämselverkan från terrorattentat med farliga CBRNE-ämnen och med särskilt fokus på radioaktiva ämnen (RN). Bland annat ska forskarna skapa en uppdaterad kunskapsöversikt om blåljusorganisationers och akutsjukvårdens beredskap för och riskattityder till attentat med farliga ämnen. Även en metod för att upptäcka, spåra och rekonstruera exponering av joniserande strålning ska utvecklas.
Med moderna och välutvecklade metoder för att upptäcka och spåra farliga ämnen, särskilt radioaktiva och nukleära ämnen, kommer vi bättre kunna hantera attackernas skrämselverkan och därmed förebygga attentatsförsök.
Genom att beräkna fysiska konsekvenser av olika scenarier med radioaktiva ämnen i svensk offentlig miljö ska metoder utvecklas för att skydda allmänheten och räddningspersonal från skador vid attentat
– Joniserande strålning från radiologiska och nukleära ämnen kan skada kroppen, men risken beror på hur stor stråldosen är. Forskningen syftar till att förstå hur stora dessa stråldoser kan bli vid ett RN-attentat och utveckla verktyg som kan mäta strålning för att skydda både räddningspersonal och allmänheten. Med moderna och välutvecklade metoder för att upptäcka och spåra farliga ämnen, särskilt radioaktiva och nukleära ämnen, kommer vi bättre kunna hantera attackernas skrämselverkan och därmed förebygga attentatsförsök, samtidigt som vi förbättrar vi samhällets beredskap.
Projektet ska resultera i en strategi, avsedd för kommunala och regionala myndigheter, för preventiva och operativa åtgärder vid CBRNE-händelser. Det ska hjälpa myndigheter och räddningspersonal att agera snabbt och effektivt när hot uppstår.
– Genom bättre riskkommunikation kan vi också minska rädslan och osäkerheten vid sådana händelser. Resultaten kommer att förbättra sättet vi upptäcker och mäter farliga ämnen, vilket skyddar både människor och räddningspersonal. Dessutom utvecklas strategier för att bättre informera allmänheten vid en kris.