Charlotte Ling tilldelas ERC Proof of Concept för vidareutveckling av framgångsrik forskning kring epigenetik och biomarkörer. I sin forskning förutspår hon vilka personer med typ 2-diabetes som har nytta av behandlingen med metformin och vilka som bör få ett annat läkemedel.
 
Charlotte Ling är professor i diabetesforskning och pionjär inom forskningsfältet epigenetik och diabetes. År 2016 erhöll hon ERC Consolidator Grant på tjugo miljoner kronor med fokus på att utveckla nya metoder för att förutse, förebygga och behandla typ 2-diabetes. Ett par år senare publicerade hon och kollegor nya rön i Science Translational Medicine; upptäckten av en kombination av epigenetiska biomarkörer, som med ett blodprov kan förutsäga vilka individer med typ 2-diabetes som har nytta av det vanligt föreskrivna läkemedlet metformin, vilka som inte svarar på behandlingen och vilka som med hög sannolikhet kommer att drabbas av biverkningar.

– 30 procent av personer med typ 2-diabetes svarar inte på behandling med metformin, som är det vanligaste läkemedlet för att sänka blodsockernivåerna. Och fem till tio procent får allvarliga biverkningar i form av mag- och tarmproblem. Det finns alltså ett stort behov av att individanpassa vården genom att tidigt i behandlingsprocessen kunna utröna vem som har nytta av läkemedlet och vem som ska ordineras en annan medicinering. Vår studie identifierade blod-baserade epigenetiska biomarkörer som kan användas till detta, säger Charlotte Ling.

Tre befolkningsstudier* utgjorde basen för upptäckten. Genom att mäta DNA-metyleringar** i blodets celler hos deltagarna innan de påbörjade behandling så kunde forskarna upptäcka ett epigenetiskt mönster, en kombination av biomarkörer som visade vem som svarade väl respektive inte svarade på behandlingen med metformin.

Upptäckten patenterades 2018 och även om det funnits intresse att köpa innovationen har forskarna siktet inställt på en uppföljande studie för att testa biomarkören i större kohorter, validera och replikera resultaten. Och det är för att vidareutveckla forskningsresultaten från 2018 och undersöka innovationspotentialen som hon nu får ERC Proof of Concept.

– Vi vill optimera biomarkören och i samarbete med forskare i Uppsala genomför vi en randomiserad studie där patienter får metformin eller SGLT2-inhibitorer. Vårt mål är att utveckla ett testkit som kan användas inom sjukvården för att upptäcka vilka patienter som kommer att ha nytta av metforminbehandling, säger Charlotte Ling.

Nu börjar det digra arbetet med att inkludera minst 500 personer till en valideringskohort och göra klart randomiseringsstudien.

Sedan Filipe Pereira 2019, fick ERC Consolidator Grant för att utveckla nya strategier för immunterapier, har han kommit en bit på väg. Minst sagt. Då, för drygt tre år sedan, var ett av målen att förstå vad som styr specialiseringen av de dendritiska cellerna. Nu har han fått ERC Proof of Concept Grant, för att kunna utnyttja omprogrammerade tumörceller för identifieringen av tumörantigen.

–  De dendritiska cellerna spelar en viktig roll för immunsystemet, eftersom de letar upp främmande ämnen i kroppen som exempelvis tumörceller och presentera dem som antigen för kroppens mördarceller. På så sätt förstår mördarcellerna vilka angripare de ska attackera, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin.

Immunterapi är ett sätt att få kroppens eget immunförsvar att känna igen och angripa cancercellerna. För varje typ av cancer sker ett antal genetiska mutationer som resulterar i att specifika tumörantigen produceras. Eftersom de är unika för varje tumör och patient, blir de idealiska molekylära måltavlor.

– Men idag finns inga effektiva sätt att identifiera dessa speciella tumörantigen och därför har immunterapier haft begränsad framgång. Ny teknik behöver utvecklas som möjliggör kraftfulla, riktade terapier för att behandla solida tumörer.

Filipe Pereiras forskargrupp har tidigare identifierat en kombination av tre protein som har gjort det mjöligt att programmera om hudceller från människor till dendritiska celler. Nästa steg var att preparera en virusvektor med tre olika omprogrammeringsgener. Virusvektorn transporterade sedan de utvalda generna till tumörcellen, som på så vis programmerades om till en dendritisk cell. Filipe Pereira kallar tekniken Trojan DC, eftersom den, precis som den Trojansk hästen, döljer sina krigare inuti för att sedan slå ut fienden inifrån. Tekniken med omprogrammering av tumörceller öppnar upp för kunna identifiera patient- och tumörspecifika antigen, som kan framkalla ett immunsvar.
 
– Genom forskningsprojektet, som vi kallar NeoIDC, hoppas vi på att kunna starta ett nytt företag, för att helt utforska plattformen för antigen-identifiering. Vi tror detta är vägen för nästa generations antigenbaserade cancervacciner och anpassade immunterapier, avslutar Filipe Pereira.