Mantelcellslymfom är en tumörsjukdom som drabbar runt 150 personer varje år i Sverige, främst män över 65 år. Sjukdomen som är genetiskt komplex och ofta aggressiv, tillhör gruppen lymfom och utgår från immunsystemets celler. Tumörcellerna utvecklar snabbt resistens, vilket gör sjukdomen svårbehandlad och nya terapier ger därför ofta bara temporär effekt.
– Idag finns ingen behandling som botar, men hittills har standardbehandling med cytostatika tillsammans med antikroppsbehandling, ofta kunnat hålla mildare former av sjukdomen under kontroll. Risken för återfall är dock hög, säger Mats Jerkeman, professor i onkologi vid Lunds universitet och överläkare i onkologi vid Skånes universitetssjukhus.
Under senare år har det kommit nya läkemedel som hämmar de signalvägar som cancercellerna är beroende av för att kunna fortsätta dela sig. De kallas BTK-hämmare (Brutons tyrosinkinas) och blockerar enzymet BTK och slår därmed ut cancercellernas överlevnads- och tillväxtsignaler, utan att påverka friska celler i samma grad som dagens standardbehandling. Tillsammans med antikroppsbehandling, där målinriktade proteiner (antikroppar) fungerar som markörer och hjälper immunsystemet att känna igen och förstöra cancercellerna, har BTK-hämmare getts vid återfall av mantelcellslymfom.
Resultatet visade att man fick klart bättre effekt med BTK-hämmare i kombination med antikroppsbehandling, än med cellgifter för patienter med obehandlat mantelcellslymfom.
– Vi vet att det är en effektiv behandling vid återfall. Men risken med upprepade behandlingar är att fler mutationer riskerar att uppstå och cellerna blir resistenta mot behandlingen. Eftersom man oftast får störst effekt vid det första behandlingstillfället, ville vi därför undersöka om den här kombinationen kunde ge bättre resultat hos patienter med obehandlat mantelcellslymfon, det vill säga redan som första behandling, fortsätter Mats Jerkeman.
I den aktuella studien deltog 400 patienter från Storbritannien samt de nordiska länderna. Tre fjärdedelar var män, då kvinnor har lägre risk att drabbas. Hälften av patienterna fick BTK-hämmare tillsammans med antikroppsbehandling som första terapialternativ och hälften behandlades med traditionell cytostatikabehandling.
Första gången för cytostatikafri primärbehandling
– Det är första gången man har prövat en helt cytostatikafri primärbehandling och jämfört den med traditionell cellgiftsbehandling, säger Ingrid Glimelius, professor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Resultatet visade att man fick klart bättre effekt med BTK-hämmare i kombination med antikroppsbehandling, än med cellgifter för patienter med obehandlat mantelcellslymfom. Tiden för återfall ökade från i genomsnitt 42 månader till 65 månader. Livskvaliteten blev också bättre, på grund av färre biverkningar.
– Vår studie tyder på att behandling med BTK-hämmare tillsammans med antikroppar, bör betraktas som en ny standardbehandling för äldre patienter med mildare form av mantelcellslymfom. Än är det för tidigt att se några skillnader i överlevnad, men resultaten är så lovande att behandlingsalternativet redan implementerats i de riktlinjer som ges ut av ESMO (European Society for Medical Oncology), avslutar Mats Jerkeman.