Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Avhandling: Vita rockar och mörka skuggor – om svenska läkare i politiska ideologiers kraftfält

avhandling "Vita rockar och mörka skuggor. Svenska läkare i politiska ideologiers kraftfält 1930-1960". bild.

Alexandra Nicolaidis har nyligen disputerat med en avhandling i medicinhistoria i vilken hon studerat hur svenska läkare navigerat mellan de politiska ideologiska kraftfält som växte fram under 1900-talets första hälft. 
– De personer jag studerat var kliniskt aktiva, samtidigt var de också en del av samhället och tvungna att navigera mellan dessa olika spänningar. Jag var intresserad av att se hur de gjorde detta, säger Alexandra Nicolaidis.

Det var under den här samhällsomvälvande tiden, under första delen av 1900-talet, som kvinnliga läkare på allvar började ta plats i läkarkåren i Sverige.

– De personer jag har studerat i avhandlingen drevs alla av övertygelser som stod ovan den politiska tillhörigheten och de kunde samarbeta över partipolitiken för att nå sina mål, säger Alexandra Nicolaidis, nyligen disputerad vid Lunds universitet och ST-läkare på Ellenbogen i Malmö.

Belyser liberala och de med vänstersympatier

Särskilt fokus har legat på tiden mellan 1930-1960-talet som på många sätt var en omvälvande tid i Europa. På 1930-talet växte en totalitär makt fram i Tyskland där rådande uppfattningen var att kvinnan skulle arbeta i köket och ta hand om barnen. I Sovjetunionen däremot, var det mer jämställt mellan könen.

– Detta gjorde att många kvinnliga läkare sympatiserade med vänstertanken, men utan att vara kommunister. De var också mer aktiva i fredsrörelsen, och jag ser också hur flera var involverade i kampen för kvinnans rättigheter.

Det finns mycket skrivet redan om läkare som var aktiva på högerkanten under den här tiden, men inte så mycket som belyser de liberala och de med vänstersympatier. Alexandra Nicolaidis har i sina studier sett att även om läkarna drevs av övertygelser så stod dessa ofta över den politiska tillhörigheten.

– Om målet var världsfred kunde man samarbeta med dem som hör till andra partier om det var nödvändigt för att nå målet.

"Övertygelse och starka ideal har alltid fascinerat mig och jag fann att många av mina föregångare i mitt yrke hade haft klara mål och ideal och låtit dessa till stor del forma deras liv."  Ur förordet till avhandlingen.

 

Sjukhuspionjär som hjälpte flyktingar och var rasbiolog

Alexandra Nicolaidis har bland annat studerat Fritz Bauer, en sjukhuspionjär på Malmö Allmänna Sjukhus som också organiserade humanitära insatser under Balkankrigen 1912-13. Samtidigt som han var ordförande vid Institutet för Rasbiologi var han ordförande i Kommittén för landsflyktiga intellektuella – och mycket aktiv i flyktingarbetet.

– Det är ett av alla exempel på att historien inte är svart eller vit, på samma sätt som människor inte heller är onda eller goda. Det finns en komplexitet som tydligt avspeglar sig i de exempel jag studerat i avhandlingen. Karolina Widerström, till exempel, var en läkare som var extremt aktiv i kampen för kvinnans rättigheter, men också intresserad av rasbiologi.

Alexandra Nicolaidis reflekterar kring att ord och begrepp skiftar över tid.

– Orden fylls med värderingar som inte fanns där från början eller stämmer med hur de uppfattades när de en gång började användas. Det är intressant. Rasbiologi är ett sådant exempel på ett ord som idag är fyllt med negativa associationer, men under 1930-talet var det uppfattat som en modern vetenskap – och det var inte konstigare att vara intresserad av rasbiologi då än vad det är att vara intresserad av genetik idag.

Särskilt intressant var det att studera Andrea Andreen. Hon arbetade bland annat för Koreakommissionen och skickades till Nordkorea mitt under koreaktiget för att undersöka sanningshalten i anklagelsen att USA använde bakteriell krigsföring.

–  Det gjorde att jag fick fördjupa mig mer om bakteriell krigsföring och även om koreakriget. Det var också rätt intressant att se att retoriken mot flyktingar på 1930-talet är väldigt lik den vi hör idag i asyldebatten från en del politiska håll, säger Alexandra Nicolaidis.

Historia som upprepar sig

Intresset för historia har hon alltid burit på och under läkarutbildningen, som hon inledningsvis genomförde i Cambridge, slogs Alexandra Nicolaidis av att nästan alla kurser inleddes med en medicinhistorisk summering.

– Jag märkte att det förenklade mitt lärande. Jag tror att det är viktigt att veta varifrån vi kommer och på vilkas axlar vi står på idag. Sedan är det välkänt att historien upprepar sig. På samma sätt som vi tycker att det är konstigt att man kunde behandla patienter på ett visst sätt för hundra år sedan finns det risk att folk om 100 år säga likadant om vår tid.

Forskningen har berikat henne i läkarrollen.

–  För mig är historia i grunden berättelser om människor, livsöden och nationer. Varenda patient jag möter på vårdcentralen har en egen berättelse. Att förstå varifrån en person kommer bidrar i mitt arbete att hjälpa och behandla människor, säger Alexandra Nicolaidis

Fakta avhandlingen

Länk till avhandlingen "Vita rockar och mörka skuggor. Svenska läkare i politiska ideologiers kraftfält 1930-1960"

Delarbete I: beskriver läkaren Fritz Bauer (1864–1956) som var sjukhuspionjär på Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) och militärläkare som organiserat humanitära insatser under Balkankrigen 1912-1913. Dessutom var han ordförande i styrelsen för Statens Institut för Rasbiologi i Uppsala under 1930-talet. En paradox är att Bauer samtidigt som han var ordförande vid Institutet för Rasbiologi, var ordförande i Kommittén för landsflyktiga intellektuella och aktiv i flyktingarbetet. Men vad drev honom?

Delarbete II: fokuserar på Kommittén för landsflyktiga intellektuella och dess arbete åren 1933–1940. Flera framträdande kulturpersonligheter och läkare från olika delar av det politiska fältet var engagerade i kommitténs arbete. Hur skapades Kommittén, vad uträttade den och vilken påverkan kom den att få?

Delarbete III: undersöker den kvinnliga läkaren Andrea Andreens (1888–1972) verksamhet under Kalla kriget. Hon var aktiv i Fogelstadgruppen och enengagerad pacifist, samt därtill aktiv i kvinnofrågor. Hon deltog i den internationella kommissionen som undersökte sanningshalten i påståenden om att USA använt bakteriell krigsföring under Koreakriget och tilldelades Stalins fredspris, inte minst för dessa insatser, år 1953. Hur mottogs hon i Sverige? Vilken kritik utsattes hon för – och hur sovjetvänlig var hon egentligen?

Delarbete IV: handlar om Sovjetunionens ambassadör i Sverige under 1930–1945, Alexandra Kollontaj (1872–1952), och den nära krets av tre kvinnliga svenska läkare (Andrea Andreen, Ada Nilsson och Nanna Svartz) som fanns runt henne. Hur var denna vänskapskrets strukturerad och vad låg bakom dessa nära relationer mellan Sovjetunionens officiella representant och tre framstående kvinnliga svenska läkare?

Alexandra Nicolaidis. foto.

Alexandra Nicolaidis, ST-läkare vid Ellenbogen i Malmö, disputerade vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund den 10 december med avhandlingen "Vita rockar och mörka skuggor. Svenska läkare i politiska ideologiers kraftfält 1930-1960".

Länk till hennes profil i Forskningsportalen