–Jag är mitt ämne väldigt trogen vilket kanske gör att folk ibland inte förstår hur det kan vara så givande att ägna mig åt vad som för dem verkar vara samma sak. Men att vara en inbiten blodgruppsnörd som inte tycker att gräset är grönare någon annanstans, har nog hjälpt oss bli så framgångsrika som vi är idag inom vår forskning.

Att som laboratorieläkare bli utsedd till en av Sveriges bästa kliniska forskare känns otroligt speciellt, säger Martin L Olsson. Under våren fick han besked om ytterligare 15 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för sin translationella forskning om blodgrupper och transfusionsmedicin. I den här omgången var han den enda forskaren från Lunds universitet som fick förlängt anslag.

– Jag är så glad och stolt! När de grillade mig vid intervjun var det ganska tufft och jag trodde faktiskt inte att det hade gått vägen för konkurrensen var stenhård. Men uppenbarligen tyckte både de internationella bedömarna och urvalskommittén på Kungliga Vetenskapsakademin att vi har gjort ett bra jobb hittills och även har spännande och kanske lite galna idéer framåt.

Att inte ge upp, att kombinera detaljer med den stora bilden och fortsätta fascineras av ämnet varje dag. Det, och att ha sjukt bra medarbetare omkring sig, är nog mitt recept på en riktigt inbiten klinisk forskare med nördvarning.

Han har två huvudspår inom blodforskningen som han fortsätter på under de närmaste fem åren. Det ena är att förstå nya funktioner för de röda blodkropparna. Detta gäller exempelvis blodets levring, något som är helt nödvändigt vid en blödning, men livsfarligt om det bildas blodproppar på fel ställe. Hela 85 procent av alla våra egna celler i kroppen är röda blodkroppar och det finns nya tecken på att de även har en viktig roll vid blodstillningen.

– Projektet är tekniskt svårt och kräver långsiktighet och anses därför vara ett högriskprojekt. Men det är också rätt häftigt och potentialen är stor.

Parallellt vill forskargruppen undersöka hur blodgruppen inverkar på risken att få blodpropp och andra sjukdomar. Detta är något som man redan känner till mycket om för ABO, men inte för andra blodgrupper. Med hjälp av genetiska data och information i olika databaser planerar forskarna att koppla ihop under- eller överrepresenterade blodgrupper som korrelerar med olika diagnoser. Ett exempel på det publicerades helt nyligen tillsammans med forskare vid Karolinska institutet. Över 1000 diagnoser undersöktes bland över 5 miljoner svenskar och risken att drabbas av 49 sjukdomar visade sig påverkas av ABO-blodgruppen.

Det andra forskningsspåret handlar om att fortsätta upptäcka nya blodgruppssystem. Ingen annan forskargrupp i Norden har upptäckt ett nytt blodgruppssystem, medan teamet i Lund har lagt grunden till inte mindre än fem nya system, nu senast både 2019 och 2020.

– Det är det här vi är bäst på, helt enkelt.

Några av de nyupptäckta blodgruppssystemens molekyler verkar överraskande reglera bildningen av röda blodkroppar, något som blivit ett nytt hett spår att följa upp. Så även om Martin L Olsson ”gör samma sak” som när han började forska redan efter första årets studier på läkarutbildningen, för 35 år sedan så har det hänt en hel del.

– Det började med ren nyfikenhet men envishet är också en viktig egenskap hos en forskare. Att inte ge upp, att kombinera detaljer med den stora bilden och fortsätta fascineras av ämnet varje dag. Det, och att ha sjukt bra medarbetare omkring sig, är nog mitt recept på en riktigt inbiten klinisk forskare med nördvarning.