Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ungdomshandboll: nytt skadeförebyggande program som fungerar i praktiken

Handbollsspelare på plan, anfallsspelare skjuter mot mål. Foto: iStock
– Inom ungdomsidrotten saknas ofta den fasta infrastruktur som i regel finns på elitnivå, menar Eva Ageberg. Foto: iStock/Anchiy

I-PROTECT är ett nytt skadepreventionsprogram för ungdomshandboll i Sverige som utvecklats av forskare vid Lunds universitet i nära samarbete med spelare och tränare. Programmet genomförs inom den ordinarie träningen och kombinerar fysiska och mentala övningar. En studie visar nu att I-PROTECT är minst lika lätt att följa som handbollens etablerade uppvärmningsprogram.

Skador inom handbollen är vanliga och särskilt bland unga spelare. Även om det är väl känt att skadeförebyggande träning minskar risken för skador, har evidensbaserad kunskap om hur den ska utformas när det gäller ungdomshandboll för bästa utfall saknats. Med avstamp i den här utmaningen tog projektet form med målsättningen att utveckla ett skadeförebyggande program som fungerar i praktiken.

– Inom ungdomsidrotten saknas ofta den fasta infrastruktur som i regel finns på elitnivå. Till exempel har man inte tillgång till fysioterapeuter eller annan medicinsk kompetens. Ett plus är att om man lär sig goda vanor tidigt, så ökar chansen att man tar med sig dem in i vuxenlivet. Satsar man på att spela på elitnivå så behöver kroppen hålla länge, men det handlar också om att främja fysisk aktivitet genom hela livet. Handboll är en tuff sport som ställer höga krav på kroppen, det ser vi inte minst nu under pågående handbolls-EM, säger Eva Ageberg, professor i fysioterapi vid Lunds universitet och legitimerad sjukgymnast, som har lett projektet.

Att forskningen faktiskt leder till förändring i praktiken är lite av ett drömscenario

Eftersom skadeförebyggande träning inte fungerar likadant i alla idrotter ville projektet ta fram ett program särskilt anpassat för ungdomshandboll. En annan förutsättning var att utveckla ett program som är lätt att integrera i träningen. Forskarna började med att ta reda på vad spelare, tränare, vårdnadshavare samt representanter på förenings- och förbundsnivå behöver för att skadeförebyggande träning ska bli en naturlig del av handbollsträningen.

När forskarna fått en tydlig bild av vad de olika intressenterna menar krävs för att skadeförebyggande träning ska bli en naturlig del av handbollsträningen, utvecklade de programmet som består av information och träning, samlad i en interaktiv mobilapplikation, I-PROTECT GO**.

I korthet består programmet av:

  • Information om bland annat skadeförebyggande träning, belastning och återhämtning, kommunikation och feedback
  • Spelare har gym-/gymförberedande träning och idrottspsykologiska övningar
  • Ledare har handbollsspecifika övningar med idrottmedicinska och idrottspsykologiska skadeförebyggande principer
  • Föreningsrepresentanter har information om implementering

– Vi utgick från att alla är experter på sitt område: spelarna på att vara spelare, tränarna på att vara tränare och vi forskare på forskningen. Tillsammans utvecklade vi ett program som förenar evidens med det som faktiskt fungerar i verkligheten, förklarar Eva Ageberg.

Implementeringen undersöktes i en stor randomiserad studie i samarbete med Svenska Handbollförbundet där 96 handbollslag deltog. Resultatet av studien publicerades 2025. Hälften fick följa det etablerade uppvärmningsprogrammet som har några få inslag av skadeförebyggande träning medan hälften följde I-PROTECT.

– I-PROTECT nådde lika hög användning under en enda säsong som ett program som funnits i över tio år – ett mycket positivt resultat som visar att programmet fungerar i praktiken. Dock använde de flesta lag inte programmet som avsett eller så ofta som rekommenderat, så det krävs ytterligare strategier för att nå målet att skadeförebyggande träning ska bli en självklar del av handbollsträningen.

Efter studiens slut tog Svenska Handbollförbundet över ansvaret för implementering av programmet.

– Handbollförbundet har tagit över appen och lanserar den över hela landet. Nästa steg för oss är att följa hur väl programmet implementeras nationellt och, på sikt, undersöka hur det påverkar skadeförekomsten. Att forskningen faktiskt leder till förändring i praktiken är lite av ett drömscenario, avslutar Eva Ageberg.

Kontakt

Porträtt Eva Ageberg. Foto.

Eva Ageberg, professor i fysioterapi vid Lunds universitet och legitimerad sjukgymnast

eva [dot] ageberg [at] med [dot] lu [dot] se (eva[dot]ageberg[at]med[dot]lu[dot]se)

Profil i Lunds universitets forskningsportal

I-PROTECT

I-PROTECT står för Implementing injury Prevention training ROutines in TEams and Clubs in youth Team handball. Målet är att göra skadeförebyggande träning till en naturlig del av ungdomshandbollens vardag. Projektet startade 2015 vid Lunds universitet i samarbete med två föreningar i Lund samt Handbollförbundet Syd. Sedan 2020 drivs projektet tillsammans med Svenska Handbollförbundet.

Metoden som användes kallas Concept Mapping. Idéer från de cirka 200 deltagarna samlades in, de fick sedan sortera idéerna och tillsammans skapade forskarna en karta som visar hur idéerna hänger ihop och vad som är viktigast.

– Denna studie - som var den första inom projektet, publicerad 2018*– visade tydligt att träningen måste integreras i den ordinarie handbollsträningen. Det kan inte vara något man gör vid sidan av, före eller efter, för då blir det ofta inte av eller görs med för låg kvalitet, säger Eva Ageberg.

Skadeförebyggande träning i ungdomshandboll

Vanliga skador

  • Knä- och fotskador (t.ex. fotledsstukning, korsbandsskada)
  • Överbelastning i axel (på grund av upprepade kast)

Exempel på fysiska skadeförebyggande principer integrerade i handbollsträningen

  • Ben – hopp, landning och sidoförflyttning: landa mjukt på båda benen, med bra knäposition (höft, knä, fot i linje) och axelbrett avstånd mellan fötterna
  • Armar/axlar – kast och styrka: Stärk skuldrans baksida för bättre muskelbalans, bra skottposition och stark handled
  • Hållning och styrka – Styrkeövningar för ben, bål och axlar
  • Psykologiska inslag kombinerade i övningarna: Valfrihet och positiv feedback för ökad motivation, fokus på uppgiften, kroppsmedvetenhet

Exempel på psykologiska skadeförebyggande principer och sociala inslag

  • Lära känna sig själv – tex check-in/check-out, kort avstämning av hur spelarna mår
  • Vara här och nu – fokus på närvaro
  • Förebygga och hantera stress
  • Avslappning
  • Möjlighet att delta i träning även vid skada