Ett av de nystartade projekten handlar om att undersöka nya metoder som kan göra det möjligt att individanpassa behandlingen i samband med typ 2-diabetes. Projektet EPIPREDIA leds av diabetesforskaren Charlotte Ling vid Lunds universitet och tilldelas tio miljoner svenska kronor i finansiering från EP PerMed (European Partnership for Personalised Medicine) under de närmaste tre åren.
Forskning har visat att en del personer med typ 2-diabetes inte svarar väl på behandling med metformin, som är ett vanligt läkemedel för patientgruppen. En tidigare studie av Charlotte Lings forskargrupp upptäckte att en kombination av biomarkörer kunde förutsäga vilka individer som kommer att ha nytta av behandlingen och vilka som med hög sannolikhet kommer att få biverkningar.
– I vår nya studie kommer vi att inkludera ett större antal deltagare från fler befolkningsstudier. Vi hoppas att vi ska hitta mer kliniskt tillförlitliga biomarkörer som förhoppningsvis kan ge personer med typ 2-diabetes individanpassad behandling, förbättra deras kardiovaskulära skydd och minska dödligheten, säger Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitets diabetescentrum.
Internationellt samarbete
Det internationella forskarlaget har som målsättning att utveckla biomarkörer för olika typer av läkemedel som ges till personer med typ 2-diabetes. Det finns för närvarande inga godkända biomarkörer som används för att förutsäga hur personer med typ 2-diabetes kommer att svara på olika typer av behandlingar av sjukdomen.
Projektet samlar forskare från Lunds universitet, universitetet i Navarra i Spanien och Århus universitet i Danmark. Studierna bedrivs med hjälp av befolkningsstudierna ANDIS, ANDiU och DD2. ANDIS i Malmö och ANDiU i Uppsala har etablerats som en del av det strategiska forskningsområdet EXODIAB och DD2 är en viktig befolkningsstudie med patienter med typ 2-diabetes i Danmark.2
Allan Vaag, forskargruppsledare vid LUDC och koordinator för det strategiska forskningsområdet EXODIAB vid Lunds universitet, kommer att bedriva klinisk forskning inom EPIPREDIA.
– Forskningsanslaget ger LUDC och EXODIAB möjlighet att ta en ledande roll i ett internationellt samarbete inom precisionsmedicin. Projektet hade inte varit möjligt utan det internationella samarbetet och de tre befolkningsstudierna från Sverige och Danmark, säger Allan Vaag, professor i endokrinologi vid Lunds universitet.
Diabetes och demens
NeuroSync är ett annat projekt inom precisionsmedicin som får finansiering under de kommande tre åren. Projektet leds av Fariba Ahmadizar, biträdande universitetslektor inom diabetes och precisionsmedicin vid Amsterdam University Medical Centre, och tilldelas omkring 1,5 miljoner euro i forskningsanslag från JPND the EU Joint Programme – Neurodegenerative Disease Research). NeuroSync samlar ledande forskare inom Alzheimers sjukdom, metabola
sjukdomar och folkhälsa i Europa och Turkiet. Paul Franks vid Lunds universitet ser fram emot att vara en del av forskningssamarbetet.
– Vi har många experter inom relevanta aspekter av diabetesforskning och kognitiva sjukdomar vid Lunds universitet. Samarbetet med dessa forskare kommer att komplettera min forskargrupps styrkor, vilket bidrar till att göra LUDC till en nyckelspelare i projektet. Konsortiet har många mycket framstående forskare och jag ser fram emot att lära mig mer om deras vetenskapliga discipliner, säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid LUDC.
Typ 2-diabetes är en känd riskfaktor för demenssjukdom, men det behövs mer kunskap om hur kroppens försämrade förmåga att reglera blodsockernivåerna kan kopplas till utveckling av Alzheimers sjukdom. Paul Franks forskargrupp har kunskap inom diabetesfysiologi, genetik och kausal inferens, vilket hjälper konsortiet att undersöka hur kroppens nedsatta förmåga att reglera blodglukos kan påskynda demenssjukdom. Syftet med projektet är att klargöra hur metabola faktorer samverkar med genetik, livsstil och psykosociala faktorer och utveckla förebyggande insatser för personer med demenssjukdomar.
– I slutet av projektet hoppas vi att vi kan förutsäga en persons risk för kognitiv nedgång kopplat till glukosstörning. Förhoppningsvis kan sådana modeller hjälpa oss att avgöra vem som löper högst risk att drabbas och hur vi bäst förhindrar sjukdomsprocessen, säger Paul Franks.
