Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande folkhälsoproblem. Samtidigt pågår en utveckling mot ökad bedömning och betygssättning i skolväsendet – både i Sverige och internationellt. I Sverige har betygssystemet genomgått flera förändringar under de senaste decennierna.
– Så sent som i våras lades ännu ett förslag fram, där fokus ligger på mer detaljerad bedömning med fler betygssteg. Trots återkommande reformer av skolans utvärderingssystem, uppmärksammas inte konsekvenserna för ungas psykiska hälsa i tillräcklig grad, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet.
I en registerstudie analyserade hon och hennes kollegor data från bland annat utbildningsregistret och patientregistret för att undersöka effekten av tidigare betyg. Studien omfattade barn födda mellan 1992 och 2000 och granskade antalet psykiatriska diagnoser inom öppen- och slutenvården under det år barnen började årskurs nio. Även andra samhällsförändringar kan påverka hälsan mellan olika årskullar. För att isolera effekten av reformen och fastställa ett orsakssamband, jämförde forskarna hälsoutfall hos barn födda precis före och precis efter ett specifikt årsskifte. De kontrollerade även för ålderseffekter kopplade till att vara född tidigt eller sent på året. På så sätt kunde effekten av betygsreformen på barns psykiska hälsa mätas mer tillförlitligt.
– Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor, säger Anna Linder.
Anledningen till att flickor är mer känsliga för effekterna av betyg kan vara att de upplever högre prestationspress.
Andelen flickor med depression eller ångestsyndrom ökade från 1,4 procent till 2,0 procent. Även om detta är en liten absolut ökning, eftersom psykiatriska diagnoser fortfarande är relativt ovanliga i denna ålder, motsvarar det en relativ ökning på ungefär 40 procent.
– Anledningen till att flickor är mer känsliga för effekterna av betyg kan vara att de upplever högre prestationspress. I tidigare studier har vi visat att när flickor får bättre betyg än vad deras faktiska prestationer visar, har det positiv effekt på deras psykiska hälsa. Det tyder på att de är mer mottagliga för denna typ av återkoppling och därmed också mer sårbara för eventuella effekter, säger Anna Linder.
Studiens resultat indikerar även ett möjligt samband mellan tidigare betyg och en ökad risk för diagnoser kopplade till alkoholbruk, både bland pojkar och flickor. Dessa fynd bör dock tolkas med försiktighet, då det finns en viss osäkerhet i resultaten och behov av vidare forskning.
Anna Linder betonar vikten av att både föräldrar och personal inom skola förstår att barn reagerar olika på förändringar i betygssystemet och att dessa förändringar kan påverka barnens välmående. Betyg innebär ett ökat fokus på prestation och jämförelse med kamrater, vilket kan förstärka känslan av misslyckande hos vissa elever. Tidiga betyg kan särskilt påverka barn som ännu inte är redo att omvandla feedback till något positivt och utvecklande.
– Vi skulle gärna vilja följa upp studien för att se om betygssystemets effekter är tillfälliga eller om det finns långsiktiga konsekvenser när det gäller psykisk hälsa. Det hade varit värdefullt att titta närmare på i vilken utsträckning barnen går vidare till högre utbildning och hur förskrivning av antidepressiva läkemedel till dem ser ut, avslutar Anna Linder.
Text och foto: Åsa Hansdotter