Spannet bland deltagarna var stort och det fann docent Steven Schmidt, direktör för MoRe-Lab, särskilt glädjande.
− MoRe-Lab är öppet för alla, även icke-akademiska partners, och det beror på att vi vill kunna lösa komplexa vetenskapliga frågeställningar och utmaningar som för det mesta kräver samverkan mellan flera vetenskapliga discipliner och även andra aktörer utanför akademin, berättade Steven Schmidt och fortsatte:
− Vi är därför väldigt glada över mångfalden bland deltagarna som inkluderade representanter från fem av LU:s fakulteter, LU Innovation, Malmö universitet, Region Skåne, olika finansiärer, industrin och Lunds kommun.
Nya projekt på gång
Flera uppföljningsmöten är redan inplanerade med några av invigningens deltagare för att vidareutveckla idéer till nya projekt.
− Med tanke på den stora uppslutningen av potentiella nya användare i samband med invigningen är vi övertygade om att MoRe-Lab kommer att utgöra en stark infrastruktur för tvärvetenskaplig forskning inom experimentell hälsovetenskap under de kommande åren, sa Steven Schmidt.
Han får medhåll av Erik Renström, rektor för Lunds universitet.
− Framtiden kommer att ge oss än fler personnära tekniska produkter som rätt utformade kan berika människors liv. Här behöver universitet, offentlig sektor och det privata näringslivet i samverkan höja sin kompetensnivå för att göra rätt satsningar. MoRe-Lab ger utmärkta förutsättningar till det.
Tre integrerade plattformar
I MoRe-Lab ingår tre integrerade plattformar. Rörelseplattformen som innehåller utrustning för rörelseanalys och bedömning av musklernas styrka, kraft samt aktivering. Verklighetsplattformen som består av en tvårumslägenhet inredd och möblerad för att simulera en verklig boendemiljö. Samt den mobila plattformen som bland annat innehåller bärbara versioner av utrustning från de två första plattformarna.
− Tanken är att en studie ska kunna börja med kontrollerade mätningar i rörelselabbet och verklighetslabbet och sedan ta steget vidare ut i verkligheten för att med utgångspunkt från tidigare resultat kunna genomföra väl underbyggda, jämförande datainsamlingar exempelvis i någons hem eller i en träningslokal, sa Steven Schmidt.
Parallella visningar
Efter hans välkomsttal delades deltagarna in i två grupper, där den ena först förevisades rörelseplattformen och därefter verklighetsplattformen medan den andra gruppen gjorde den omvända resan.
Professor Eva Ageberg, ansvarig för rörelseplattformen, traskade på labbets gång- och löpband medan hon och ett par kollegor berättade om alla avancerade mätningar och analyser som kan utföras där.
Sensorer och reflexmarkörer
Hennes träningskläder och skor var utrustade med sensorer och reflexmarkörer som med hjälp av ett rörelseanalyssystem bestående av kameror monterade längs väggarna - tillsammans med den data som inhämtas från gång- och löpbandet - ger en precis bild av hur testpersonen rör sig och använder sin kropp.
Hur belastningen ser ut för exempelvis höger och vänster ben, ledernas position och vinklar, kraften som utvecklas när man går eller springer, trycket under fötterna etcetera.
− Ofta består ett gång- och löpband av två kraftplattor men detta band har en platta vilket innebär att man inte behöver hålla reda på var man sätter ned foten och därmed går eller springer man mer naturligt, förklarade Eva Ageberg.
Under visningen av verklighetsplattformen fick deltagarna på fyra skärmar följa doktoranden William Son Galanza medan han dammsög tvårumslägenheten.
− Jag blev faktiskt lite svettig, konstaterade han efter demonstrationen.
William Son Galanza bar två så kallade IMU:s (Inertial Measurement Units) för att kunna registrera en rad olika rörelser. Bland annat steglängd, stegbredd och kroppens rotation och acceleration. Att man valt just att dammsuga för att illustrera hur verklighetsplattformen kan användas var ingen slump.
Fysiskt och kognitivt krävande
− Dammsugning är både fysiskt och kognitivt krävde. Det innehåller många olika moment som ställer krav på till exempel balans, styrka och rörlighet, sa docent Agneta Malmgren Fänge, ansvarig för verklighetsplattformen, och fortsatte:
− Dessutom är det en aktivitet som kräver planering för hur man ska gå tillväga, i vilken ordning man ska ta de olika rummen och sedan även förmågan att följa planen så att man inte dammsuger om samma rum igen.
Agneta Malmgren Fänge menar att den forskning som redan är igång i verklighetslabbet förhållandevis snart kan komma samhället till nytta till exempel när det gäller fallprevention bland äldre. Att vid återkommande tillfällen vara nära att falla utgör en stark indikation på att personen ifråga med hög sannolikhet kommer att falla inom en snar framtid. Men det kan vara svårt att få en uppfattning om omfattningen av nära fall-situationer, särskilt som individen ofta är själv när det inträffar.
Framtida produktutveckling
− Genom att testa redan befintlig teknologi i verklighetslabbet som till exempel rörelsesensorerna vid demonstrationen idag hoppas vi kunna bidra till den framtida produktutvecklingen och till att ta fram metoder för hur man på ett smidigt och tidseffektivt sätt ska kunna använda teknologin i folks hem så att det känns tryggt för så väl individen och dess anhöriga som för hälso- och sjukvårds- och omsorgspersonal, sa Agneta Malmgren Fänge.
Förebyggande åtgärder
Med hjälp av insamlad data kan sedan exempelvis hemtjänsten lättare sätta in stödjande och förebyggande åtgärder för att så långt som möjligt bidra till en god livssituation, poängterade Agneta Malmgren Fänge.
− Men vi har ett betydande arbete framför oss med att testa och utvärdera våra metoder på ett systematiskt sätt innan vi säkert kan använda till exempel teknologi i personers hem.
Efter visningarna och utrymme för att ställa frågor avslutades invigningen med ett mingel där deltagarna kunde nätverka. Två som hittade varandra var Sophie Hydén Picasso, innovationsrådgivare på LU Innovation, och Karin Ulfsdotter Crépin, senior rådgivare på Strategiska partnerskap, Science Village kontoret, Lunds universitet.
Intressant plattform
Båda såg MoRe-Lab som en intressant plattform att utgå ifrån i sitt arbete med att få till projekt som involverar så väl forskarvärlden som det övriga samhället.
− Vi utgör ett stöd för att hjälpa forskare att nyttogöra sin forskning och det gör man ju genom samverkan och samarbeten med omvärlden och ofta behövs det även finansiering vilket vi också försöker hjälpa till med, sa Sophie Hydén Picasso.
Viktiga frågor för hela befolkningen
Båda såg även MoRe-Lab som en testmiljö med potential att adressera en rad olika viktiga framtida forskningsfrågor och då inte enbart för sårbara grupper som sköra äldre eller personer med funktionsnedsättningar utan för hela befolkningen.
− Det vi har sett idag handlade om att kunna stödja olika vårdtagare i deras vardag och det är viktigt inte minst med tanke på att vi lever allt längre. Men det är också spännande att här finns det tillämpningar även för människor tidigare i livet, för barn, unga och människor i medelåldern med en livsstil och rörelsemönster som ändras ganska mycket i takt med att vi faktiskt inte behöver belasta kroppen för att utföra våra arbeten, förflytta oss, byta kanal på tv:n och så vidare, framhöll Karin Ulfsdotter Crépin.
Crafoordska stiftelsen har finansierat ungefär hälften av MoRe-Lab:s utrustning. Stiftelsens ordförande Ebba Fischer var imponerad av vad hon såg.
− Jag är själv fysioterapeut i botten så jag har varit i det gamla gånglabbet på sjukhuset under min studietid och man kan ju säga det har hänt en del sedan dess, berättade Ebba Fischer.
Kan komma många till godo
Hon ser framför sig att forskningen vid MoRe-Lab i förlängningen kommer att kunna komma många människor till godo.
− Det är spännande att man här i labbet kan utarbeta metoder för patientgrupper i hemmet också. Jag jobbade på neurologen förut och där var det väldigt många strokepatienter. En fråga som uppstod var hur de skulle kunna klara av sina vardagliga aktiviteter när de lämnade kliniken, när var de redo för att återvända hem? sa Ebba Fischer och fortsatte:
- I MoRe-Lab går det att utveckla metoder för att bedöma förmågan att klara av sin vardag, till exempel att dammsuga eller bädda sängen, och på så sätt underlätta en smidig övergång till hemmet.
Behandling av idrottsskador
Leif Andersson, verksamhetsansvarig för Crafoordska stiftelsen, med en bakgrund som elitidrottare såg framför sig hur rörelselabbet kan bidra till framsteg gällande bedömning och behandling av idrottsskador.
- Läkaren kan känna och trycka och ställa frågor men här kan de analysera precis allt, varje rörelse och belastning och konstatera att du har ont någonstans eftersom du rör dig på just det här viset, sa Leif Andersson.
Flyttar till Forum Medicum
Om cirka ett år flyttar MoRe-Lab från de nuvarande lokalerna på Medicon Village till nybyggda Forum Medicum på Sölvegatan. Då kommer arsenalen av mätinstrument att utökas. Till exempel ska där finnas ett större rum med ett rörelseanalyssystem kopplat till kraftplattor i golvet. Lägenheten kommer erbjuda fler möjligheter när det gäller flexibel inredning, exempelvis med höj- och sänkbara skåp. För mer info: Följ MoRe-Labs sida på Forum Medicums blogg
Text och foto: Erik Skogh