– Det är oerhört glädjande och jag är mycket stolt över att få detta pris från Bundy Academy. Strokeforskning generellt är underfinansierad jämfört med forskning om andra sjukdomar, och priset blir avgörande för att kunna genomföra de kliniska studier vi planerar. Det säkrar våra doktorandprojekt och gör att jag själv kan få forskningstid. Det är ett stort erkännande för mig och min forskargrupp att få priset, säger Teresa Ullberg.
 
Ända sedan Teresa Ullberg studerade vid läkarprogrammet i Köpenhamn har hon fascinerats av hjärnan, av blodkärl och av stroke – ett intresse som ledde vidare till forskning inom ämnet. I sin avhandling undersökte hon långtidsuppföljning vid stroke och kunde visa på att den hade stora brister, inte minst när det gäller att vården inom landet är ojämlik. Arbetet mynnade ut i en plan för att förbättra långtidsuppföljningen, så kallad strukturerad uppföljning efter stroke, vilket nu håller på att införas i svensk sjukvård runt om i landet.

Stroke är den andra vanligaste dödsorsaken globalt och den främsta orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. En av fem som drabbas kan återgå till arbete.

– Vanligast är stroke som orsakas av blodpropp, men i min forskning studerar jag också de som orsakas av hjärnblödningar, så kallade intercerebrala blödningar. Trots att de bara står för 13 procent av det totala antalet stroke som inträffar, står de för hälften av dödligheten. Funktionsnedsättningar är vanliga hos de som överlever. Så även om de till antalet är färre, orsakar de ett stort lidande för individen och anhöriga och en kostnad för samhället, säger Teresa Ullberg.
 
Medianåldern för intracerebral blödning i Sverige är 73 år, men även yngre drabbas. Den viktigaste riskfaktorn är högt blodtryck, så kallad hypertoni, och hos yngre är det inte ovanligt att hjärnblödning beror på kärlmissbildningar i hjärnan.

– När det gäller behandling av stroke som orsakas av proppar har vi tagit stora kliv framåt. Det finns mycket effektiva behandlingar, men sjukvården har också blivit bättre på att förebygga propporsakad stroke. Det finns tydliga riktlinjer för behandling av dessa patienter.

Tyvärr gäller detta inte för de strokefall som orsakas av hjärnblödning och det vill forskargruppen ändra på. De har inspirerats av en brittisk studie som visade att dödligheten i stroke minskade med 30 procent genom blodtryckssänkning, genom att upphäva effekten av blodförtunnande läkemedel, samt genom att ge tillgång till intensivvård och neurokirurgi vid svåra hjärnblödningar. Något annat som är viktigt är försiktighet med tidiga behandlingsbegränsningar, menar Teresa Ullberg.

– Man måste göra flera saker samtidigt, ungefär som vi behandlar vid propporsakad stroke. Det gör att vi nu planerar en liknande studie i Sverige för att se om vi kan förbättra överlevnaden hos dem som drabbas.
För det måste till en förändring, menar Teresa Ullberg, ett mer samlat grepp för patienterna.

– Idag är det vanligt med tidiga behandlingsbegränsningar och ovanligt med tillgång till intensivvård. Vi har lägst antal intensivvårdsplatser per individ i Europa, och sannolikt påverkar det tillgången till intensivvård för denna patientgrupp. I pågående studier som vi arbetar med kan vi se att få av de som avlider på grund av intercerebrala blödningar på akutsjukhus får intensivvård.
 
Utöver forskningen ingår Teresa Ullberg i flera svenska och utländska kommittéer avseende stroke och hon arbetar just nu med att ta fram nya europeiska riktlinjer. Arbetet med riktlinjer ligger henne nära om hjärtat.

– Strokefältet är mycket aktivt och det kommer hela tiden ny forskning på området. Det är viktigt att sammanställa den behandlingsforskning som håller tillräckligt hög kvalitet och omsätta den till praktiska rekommendationer som hjälper oss i vårt dagliga arbete och som kan leda till ordnat införande av nya effektiva behandlingar.