Studien är gjord på råttor och har publicerats i den vetenskapliga tidskiften eLife.
En stroke eller skada på ena sidan av hjärnan orsakar rörelsesvårigheter på motsatt sida av kroppen. Forskare har tidigare trott att det helt enkelt beror på att nervbanor från den ena sidan av hjärnan styr aktiviteten på den motsatta sidan. Men nyligen genomförda studier har visat att vissa hormoner som ges till råttor utan hjärnskada kan skapa motoriska störningar som liknar dem som ses hos människor efter en hjärnskada och att motmedel mot dessa hormon kan minska rörelsesvårigheterna efter stroke.
– Detta pekar på ett tidigare okänt och extremt komplext samspel mellan centrala nervsystemet och de hormonella systemen, säger Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, som är en av forskarna som lett den internationella studien.
För att undersöka resultaten vidare studerade forskarteamet vilka effekter en hjärnskada på ena sidan av hjärnan hade hos de råttor som fått hormoner men som saknade förbindelse mellan hjärna och den del av ryggmärgen som styr bakbenen. De såg då att bakbenet på motsatt sida av skadan hade försämrade reflexer trots att ryggmärgen alltså inte var kopplad till hjärnan. Djur som saknade hypofys, en hormonproducerande körtel som är sammankopplad med hjärnan, upplevde däremot inte de här problemen. Två hypofyshormoner, ß-endorfin och arg-vasopressin, verkade spela en roll.
När teamet gav råttor utan hjärnskada dessa två hormoner utvecklade även de råttorna den typen av sammandragning av bakbenen på höger sida som är typisk efter hjärnskada eller stroke på vänster sida av hjärnan. Forskarteamet testade därefter vad som händer om ett läkemedel som blockerar hormonernas effekt ges till råttor med vänstersidiga hjärnskador. Det visade sig att djuren inte utvecklade några problem på höger sida. Resultaten tyder alltså på att hormonblockerande behandlingar kan hjälpa till att motverka rörelseproblemen.
– Jag tror att våra upptäckter på sikt kan bidra till en helt ny och effektiv typ av farmakologisk behandling av rörelseproblem efter stroke eller annan hjärnskada. Men innan vi är där kommer det att krävas mer forskning och dessutom utveckling av ny teknik som gör det möjligt att studera det dynamiska samspelet mellan hormoner och nervsystemet, förklarar Jens Schouenborg, och syftar bland annat på den teknik hans egen forskargrupp utvecklar, som kommer att göra det möjligt att lyssna av och samspela med signaleringen i nervceller och endokrina celler.
Utomstående, internationellt tongivande forskare har kallat de nya resultaten banbrytande, eftersom de direkt utmanar dogmer inom behandling av hjärnskador som tagits för givna under mycket lång tid. Samtidigt öppnar studiens fynd upp ett nytt och spännande forskningsområde eftersom de just strider mot tidigare uppfattningar om sambandet mellan hjärnskador, ryggmärg och muskelkontroll. Om resultaten kan replikeras kommer området sannolikt generera nya rön under lång tid framöver, menar man.
