Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att producera insulin och den som får sjukdomen måste ta insulininjektioner varje dag för att behålla blodsockret på en bra nivå. Typ 2-diabetes är mer komplext. En del personer med typ 2-diabetes har relativt bra insulinproduktion, medan andra behöver tillföra insulin.
Det pågår mycket forskning som handlar om att utveckla insulinproducerande betaceller som kan transplanteras till patienter med diabetes. Syftet med sådan behandling är att patienten ska behålla blodsockret på en bra nivå utan att insulin behöver tillföras.
Flera forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) strävar efter att förstå vad det är som gör att de insulinproducerande betacellerna får försämrad förmåga att tillverka och frisätta insulin vid typ 2-diabetes. Kunskapen kan leda till utvecklingen av nya behandlingar, som cellterapier, i framtiden. Hjelt Diabetes Foundation delar nu ut stipendier till två forskare vid LUDC som bidrar med ny kunskap inom detta forskningsfält.
Stamceller från patienter
Sevda Gheibi är verksam som forskare i en grupp som studerar insulinproducerande celler som har utvecklats från stamceller från personer med typ 2-diabetes. Dessa studier kan ge en bättre förståelse för sjukdomsprocessen. Nu får hon ett stipendium på omkring 450 000 kronor från Hjelt Diabetes Foundation för studier av ett protein som kallas ACSL1. I tidigare forskning har Sevda Gheibi sett att proteinet spelar en viktig roll för funktionen hos insulinproducerande betaceller. Stödet från Hjelt Diabetes Foundation gör det möjligt att gå vidare med nya studier av proteinet.
– En viktig målsättning med projektet är att undersöka om förändringar i genen som kodar för proteinet ökar risken att utveckla typ 2-diabetes. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att förutsäga vem som är i riskzonen att få sjukdomen eller för att utveckla nya behandlingar för typ 2-diabetes, säger Sevda Gheibi, forskare inom diabetes och molekylär metabolism vid LUDC.
Studierna genomförs med hjälp av kliniska och genetiska data från patienter med typ 2-diabetes. Forskarna kommer också att studera insulinproducerande betaceller som har utvecklats från stamceller från diabetespatienter.
– Genom att studera celler från personer med typ 2-diabetes kan vi lära oss hur vi reparerar eller stödjer de insulinproducerande cellerna. På lång sikt hoppas vi att kunskapen ska kunna användas för att utveckla cellterapier där skadade celler repareras eller ersätts, säger Sevda Gheibi.
Celler som odlas i labbet
Cellterapier är fortfarande en ovanlig behandlingsform i samband med diabetes. Det finns en etablerad behandling för personer med svår typ 1-diabetes som innebär att insulinproducerande betaceller från en donator transplanteras till patientens bukspottkörtel. Forskning pågår för att utveckla bättre behandlingar för personer med denna diabetesform.
Diabetesforskaren Isabella Artner utvecklar kunskap som kan bana väg för cellterapier för personer med båda diabetesformer. Hon får ett stipendium på omkring 180 000 kronor av Hjelt Diabetes Foundation för ett forskningsprojekt som fokuserar på typ 2-diabetes.
Isabella Artners forskargrupp studerar hur insulinproducerande celler utvecklas och fungerar och vilka faktorer som är viktiga för deras mognad. Forskargruppen ska nu ta reda på vad som kan gå fel när cellerna utvecklas och hur det kan bidra till typ 2-diabetes senare i livet.
– Förhoppningsvis kan kunskapen bidra till utvecklingen av metoder som gör att det kan bli möjligt att odla insulinproducerande betaceller i labbet. I framtiden kanske sådana celler kan transplanteras till patienter med typ 2-diabetes. Det är framför allt patienter med typ 2-diabetes som behöver tillföra insulin varje dag som kan ha nytta av sådana behandlingar, säger Isabella Artner, docent i endokrin celldifferentiering vid LUDC.
Bättre behandlingar
Forskargruppen har tidigare visat att ett visst protein kan ha betydelse för utvecklingen av typ 2-diabetes. Det handlar om ett protein som kallas för MafB-transkriptionsfaktor och som i studier på möss och mänskliga celler har visat sig ha betydelse för utvecklingen av insulinproducerande celler.
Deras forskning har också visat att de två generna ETV1 och AUTS2 tycks reglera flera av de proteiner som är viktiga för funktionen av de insulinproducerande cellerna. De fortsatta studierna går ut på att identifiera fler proteiner som är viktiga för funktionen hos insulinproducerande betaceller.
– Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver kontinuerlig tillsyn och behandling. Jag hoppas att vår forskning kan bidra med ny kunskap som kan leda till bättre behandlingar, säger Isabella Artner.
