Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Här vässas vård och forskning med hjälp av magnetkamerorna

Bild på Pia Sundgren och Titti Owman. foto.
Pia Sundgren (t v) är professor i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet med speciell inriktning på neuroradiologi. Titti Owman är forskningssjuksköterska vid Lunds universitet och klinisk lärare vid Bild och Funktion, SUS. Foto: Tove Smeds

Magnetkameratekniken har gjort det möjligt för forskare och kliniker att se hur vi människor ser ut på insidan – i alla kroppsdelar som innehåller vatten – utan att behöva använda kirurgi. Men för några år sedan höll nya EU-regler på att sätta käppar i hjulet.

De har arbetat tillsammans sedan 1980-talet, röntgensjuksköterskan Titti Owman och forskaren Pia Sundgren.

– På den tiden använde vi oss bland annat av hålkort för att sortera och organisera forskningsmaterial, säger Titti Owman, som förutom rollen som forskningskoordinator vid Lunds universitet/ Skånes universitetssjukhus också är internationellt aktiv i området MR-säkerhet och utbildning.

Hålkorten och slätröntgen är ett minne blott. Nu finns betydligt mer avancerade avbildningstekniker, som den avancerade 7 T (eller 7-teslan, som man säger). Den drygt 40 ton tunga magnetkameran är den enda i sitt slag i Sverige och används mestadels för nationell forskning, men även för diagnostik och behandlingsuppföljning.

 

Fakta: Magnetkameratekniken gör att kliniker och forskare får ökad information om både utseende och funktion av olika kroppsdelar. Även flöden i kroppen kan studeras. Tekniken är exceptionellt bra då man vill undersöka tumörer och inflammationer.

Magnetkameraavbildning av hjärnan hos en patient med epilepsi där nervceller migrerat till områden där de egentligen inte ska vara. Bilden till vänster är från 7-teslan och den till höger är en bild från 3-teslan.
Magnetkameraavbildning av hjärnan hos en patient med epilepsi där nervceller migrerat till områden där de egentligen inte ska vara. Bilden till vänster är från 7-teslan och den till höger är en bild från 3-teslan.

Flera nobelprisade upptäckter var nödvändiga för att kunna utveckla dessa avancerade magnetkameror som idag används både för diagnostik, behandlingsuppföljning och forskning.

En pionjär inom den bildgivande MR-tekniken är Bertil Persson, professor emeritus i medicinsk radiofysik vid Lunds universitet. Han och hans forskargrupp, där Freddy Ståhlberg var en viktig medarbetare och i vilken även Titti Owman ingick, byggde i början av 1980-talet Skandinaviens första magnetkamera på 0,07 T. Den står idag i entrén till forskningsavdelningen för MR på Skånes universitetssjukhus.

Hela världen som arbetsfält

Att Pia Sundgren och Titti Owman varit aktiva inom MR-fältet sedan 1980-talet har bland annat lett till att de fått hela världen som sitt arbetsfält. När vi möts har Pia Sundgren nyligen kommit hem från Dubrovnik och några dagar efter vi möts ska de båda föreläsa på en utbildning i Sydafrika. Fast den här gången blir det via zoom.

Titti Owman har arbetat med MR internationellt sedan i slutet av 1980-talet, ett engagemang som intensifierades då EU i början av 2000-talet tog ett beslut om nya gränsvärden för elektromagnetiska fält.

– De nya gränsvärdena innebar i princip att alla magnetkameror i EU skulle behöva stängas ned. Jag satt med i en europeisk grupp som i tolv års tid arbetade för att MR-kameror i vård och forskning skulle bli undantagna från dessa gränsvärden, berättar Titti Owman.

Till slut beslutade EU att undantag skulle få göras för alla magnetkameror, förutsatt att regelbundna riskanalyser och säkerhetsutbildningar genomfördes. Ett annat krav från EU var att alla som arbetar i närheten av en magnetkamera måste genomgå säkerhetsutbildning.

– Det är kraftiga magneter och elektromagnetiska fält som kräver såväl strikta rutiner som att all personal är säkerhetsutbildad, säger Titti Owman.

MR-forskningen är tvärvetenskaplig och translationell, Titti och Pia talar om en treenighet där alla delar behövs: radiologer, MR-fysiker och röntgensjuksköterskor.

– För att utveckla nya pulssekvenser och tekniker krävs MR-fysiker, de gör ett viktigt jobb. Radiologens roll är att ta medicinskt ansvar och bedöma undersökningarna. Röntgensjuksköterskorna har en övergripande funktion genom att medverka vid planering och se till att både teknik och patientbemötande genomförs på ett uppdaterat, smidigt och säkert sätt i praktiken, säger Pia Sundgren.

Pia Sundgren, professor i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet, använder i sin forskning mycket avancerade avbildningssekvenser för hur man kan använda MR för att titta på amidprotoner i hjärnan.

– Amider ansamlas i tumörer, vilket ger en procentuellt ökad signal och det hjälper oss att bedöma hur malign tumören är. Dessa nya pulssekvenser gör att man inte behöver använda dagens kontrastmedel. Det är en fördel vid sjukdomar där man genomföra täta MR-kontroller, som till exempel vid uppföljning av barn med hjärntumörer, där man undersöker barnen var tredje månad under flera års tid.

Hon forskar också på nya sätt att använda magnetkamera-undersökningar av hjärnan, till exempel hjärntumörer (gliom) och den kroniska autoimmuna inflammatoriska sjukdomen SLE.

Vad är skillnaden mellan 1,5-tesla, 3-tesla och 7-tesla?

– Siffrorna står för magnetfältstyrkan, den magnetiska flödestätheten. Ju högre fältstyrka, desto mer signal får man. Signalstyrkan påverkar upplösning och detaljnivå, men även hur lång avsökningstid som behövs, säger Titti Owman.

– Med hjälp av MR-kameror med en måttlig fältstyrka, till exempel 3T – men naturligtvis ännu bättre på en högfälts-MR som 7-teslan – kan vi studera vilken del av hjärnan som aktiveras när en person utför en viss uppgift. Till exempel när personen rör fingrarna, räknar eller utför en minnesrelaterad uppgift. Detta gör att vi kan studera var och hur hjärnans aktivitet ser ut när minnet fungerar eller inte fungerar. Kliniskt används detta vid till exempel borttagning av tumörer i hjärnan, för att säkra att man behåller vitala funktioner. Det ger ledtrådar till kirurgen om hur mycket som kan tas bort av hjärntumören, säger Pia Sundgren.

Ett annat exempel är patienter med svårbehandlad epilepsi som inte blir inte hjälpta av mediciner. Dessa patienter försöker man ofta behandla genom att operera bort området där anfallen uppstår. I 3-teslan undersöks då vad som ska opereras bort. Även om man kan se mycket med 3-teslan finns det patienter där man inte lyckas hitta en förändring.

– Dessa patienter kan nu skickas hit till Lund och undersöks på 7-teslan som har bättre upplösning, i hopp om att finna en förändring som kan avlägsnas och göra patienten anfallsfri. Det har gett hopp till dessa patienter, säger Pia Sundgren.

bild på pia maly sundgren. foto.

Pia Sundgren blev i somras invald som Senior Fellow of ISMRM (International Society of Magnetic Resonance Imaging in Medicine) som första skandinaviska radiolog och kvinna. Hon utvaldes också till att hålla årets Mansfield Lecture ”Virbus Unitis” på ISMRMs årsmöte, en organisation där hon även varit den andra kvinnliga presidenten.

Länk till hennes profil i Forskningsportalen

bild på titti owman. foto.

Titti Owman har under året fått utmärkelsen ”Distinguished Service Award” för sina insatser inom den internationella organisationen för MR-sjuksköterskor/radiografer, ISMRT. En organisation där hon även varit president och fortsatt aktivt verkar för MR-säkerhet och utbildning på nationell och internationell nivå.

Länk till hennes profil i Forskningsportalen