Göran Gustafssonprisen på sammanlagt 33 miljoner kronor tilldelas nu fem yngre forskare från Umeå, Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm.  Pengarna tilldelas yngre forskare i medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik. De fem forskarna befinner sig i den absoluta framkanten inom sitt fält och får med hjälp av anslaget möjlighet att fokusera på sin forskning i Sverige. Lundaforskaren Vasili Hauryliuks får motta en prissumma på 6,6 miljoner, ett anslag fördelat på tre år.

Pressmeddelande (Kungl. Vetenskapsakademiens webbplats)

Grattis – vad betyder det här priset för dig?

– Det är ett fantastiskt erkännande av det arbete som människor i vårt labb har gjort i många år: först om proteinsyntes, antibiotikaresistensmekanismer och på senare tid om bakterievirus, bakteriofager. Den synlighet som priset ger är mycket välkommen, eftersom jag anser att det här är samhällsviktiga forskningsämnen. 

Vad är bakteriofager?

– Precis som vi människor är infekterade av virus, infekteras bakterier också av virus. Dessa kallas bakteriofager, eller helt enkelt fager. Termen härstammar från grekiskans "phagein", som betyder "att äta". De är mycket kräsna – en viss typ av angriper vanligtvis bara en viss typ av bakterier, ofta bara en specifik stam. Detta gör dem fantastiska som ett precisionsverktyg när du specifikt vill utrota en bakteriell patogen. Medan antibiotika skulle utplåna alla känsliga bakterier, både goda och dåliga, möjliggör en behandling med fager ett mycket mer specifikt ingrepp och skonar de goda bakterierna. Medan mänskliga virus vanligtvis ser ut som taggiga bollar, ser en typisk ut som en månlandare. Anledningen är att fager måste "landa" på en bakterie och sedan injicera sitt DNA inuti den, som fungerar som en spruta.

Varför är du intresserad av bakteriofager?

– Fager är extremt olika och evolutionärt kreativa. När du arbetar inom detta område bombarderas du ständigt med häpnadsväckande upptäckter gjorda av forskargrupper över hela världen – och ibland gör du själv en rolig upptäckt! Löftet om nya molekylära verktyg är mycket spännande. Fagforskningen har redan gett många viktiga molekylärbiologiska verktyg. Restriktionsenzymer som naturligt används av bakterier för att känna igen och klippa det invaderande-DNA:t utnyttjades för rekombinant DNA-teknik, det vill säga för att klippa och sy ihop DNA-sekvenser. Möjligheten att upptäcka den "nya CRISPR" är spännande!

Vad är det som händer inom bakteriofagforskningen?

– Många saker! Grundläggande fagforskning går framåt med blixtens hastighet. En spännande inriktning är antifagimmunsystem som försvarar bakterierna mot det infekterande viruset. Många nya mikrobiella immunsystem upptäcks och karakteriseras och utnyttjas därför för medicinska och biotekniska tillämpningar. Med tillkomsten av AlphaFold – ett artificiellt intelligensprogram för att förutsäga 3D-proteinstrukturer från proteinaminosyrasekvenser – kan vi nu göra kvalificerade gissningar om vad de enskilda bakterie- och fagproteinerna gör och sedan ställa rätt frågor experimentellt. 

– Tillämpningar av fager vinner snabbt mark. Inom medicinen används de redan som antibakteriella medel för att behandla allvarliga antibiotikaresistenta infektioner. Inom jordbruk, djurhållning och livsmedelsproduktion används de också för att behandla bakterieinfektioner eller för att förhindra att produkter förstörs av bakterier. Dessa tillämpningar kräver förståelse för antifagimmunsystemet: för att fungera effektivt bör fager kunna övervinna de bakteriella motåtgärderna; Man kan tänka på det på samma sätt som man skulle tänka på antibiotika och antibiotikaresistens.

Var forskning befinna sig om 5-10 år?

– Inom vårt specifika område antifagimmunsystem pågår ett skifte från upptäckt till förståelse av hur de fungerar på molekylär nivå: hur dessa försvarssystem känner av den invaderande fagen, hur de stoppar dess fortplantning. Det kommer att bli mer och mer av detta. Vi kommer att få en holistisk förståelse av antifagimmunitet, bestående av olika individuella motåtgärder mot, och få en förståelse som liknar den vi har av det mänskliga immunsystemet. Genetisk manipulation av fager kommer att utvecklas dramatiskt, och vi kommer att se "designade fager" som syftar till att rikta in sig på specifika bakteriella patogener, exakt konstruerade för att övervinna deras försvar.

Vad skulle du vilja uppnå/undersöka vidare?

– Vår specifika grundforskning syftar till att följa upp de många ledtrådar vi nu har på en mekanistisk nivå. Vi har upptäckt många antifagsystem, men nu måste vi ta reda på hur de fungerar och se hur vi kan tillämpa dem biotekniskt. Vårt team strävar efter att sätta Lund på världskartan för fagforskning. Även om den individuella framgången för vårt team är viktig, är det lika viktigt att bygga nätverk och att bilda ett nav för fagexcellens. Det är viktigt att koppla grundforskning till klinisk praxis. Etablering av fagterapicentra för behandling av antibiotikaresistenta infektioner som sammanför molekylära mikrobiologer och kliniker är en beprövad modell i andra länder som Belgien, Storbritannien och Frankrike. Jag skulle vilja se det hända i Lund.