Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ett pusslande med sällsynta blodgrupper

bild på Jill Storry, blodforskare och docent experimentell transfusionsmedicin vid Lunds universitet. Foto: Roger Lundholm
Jill Storry, blodforskare och docent experimentell transfusionsmedicin vid Lunds universitet. Foto: Roger Lundholm

De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och O samt att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men totalt finns det 367 blodgrupper, som kan spela roll vid en blodtransfusion. Och siffran förändras ständigt när nya blodgrupper upptäcks.

På blodkroppens yta sitter proteiner och kolhydrater som i stort sett är likadana för alla människor. De skyddar oss från bakterier och sjukdomar samt transporterar olika ämnen in och ut ur cellen. I proteinerna finns dock små molekylära skillnader som ger upphov till antigen. Det är dessa små ärftliga olikheter som avgör vilken blodgrupp du har.

– Genom att ta hänsyn till tre antigen, blodgrupperna A, B och Rh-faktorn, RhD, täcker man in den stora majoriteten av alla blodtransfusioner. Då återstår några procent av patienterna som kräver speciallösningar, säger Jill Storry, blodforskare och docent vid Lunds universitet.

Eftersom det ständigt finns behov av blod, behöver det normalt inte frysas ner utan kan förvaras i kylskåp upp till sex veckor. Däremot fryser man regelbundet ner sällsynt blod för att använda vid akutfall. Blodgivare med ovanliga blodgrupper blir också erbjudna att ha ett par påsar blod nedfrusna för egen räkning. För att kunna frysa blodet tillsätts en speciell vätska som sedan ”tvättas bort” när blodet ska tinas upp och användas. Kvaliteten påverkas inte utan blodet har precis samma egenskaper som färskt blod.

Ibland finns inte blod för ovanliga blodgrupper på det lokala sjukhuset och då vänder man sig till andra sjukhus eller letar utanför Sveriges gränser. Genom databasen International Rare Donor Panel kan man se var i världen en blodgivare med sällsynt blodgrupp finns och be att få blod skickat.

– Det kan medföra en hel del pusslande när personer med ovanliga blodgrupper kommer till Sverige och behöver blod, så med ökat resande och migration blir samarbetet över landsgränser viktigare och viktigare.

Om en patient får en blodtransfusion med fel blodgrupp, kan det leda till en transfusionsreaktion. Reaktionen kan vara mild med endast lite förhöjd puls, eller kraftig så att blodcellerna går sönder och i värsta fall slutar med döden. Det vanligaste är dock att kroppen helt enkelt märker ut och transporterar de ”felaktiga” blodkropparna till mjälten där de bryts ner. Transfusionsreaktionen är beroende av patientens genetiska uppsättning men också på hur sjuk denne är och kan alltså skifta från person till person.

– I en mycket akut situation hinner man kanske inte göra några tester överhuvudtaget. Då finns så kallat akutblod som passar de allra flesta. Då chansar man lite men alternativet är att patienten förblöder. Blodgrupp O RhD negativ är en sådan blodgrupp som alla kan ta emot med minimal risk för en transfusionsreaktion.

Forskargruppen vid Lunds universitet har upptäckt ett flertal nya blodgruppssystem och även varit med och löst så kallade ”cold cases” med blodgrupper som tidigare inte kunnat identifieras. För några år sedan hittade de genen och proteinet bakom blodgruppen Vel, vars ovanliga blodtyp hittills endast lokaliserats hos tre blodgivare i Skåne. I fjol kunde gruppen också lösa en annan historisk gåta, då orsaken till blodgruppen Sid-negativ klarlades.

– Sid är en kolhydratmarkör på de röda blodkropparna men saknas hos ungefär 1procent av befolkningen. Sid har också betydelse vid malariainfektion och är dessutom kopplat till tjocktarmscancer. Att doktoranden Linn Stenfelt nu hittat den genetiska bakgrunden till Sid-brist underlättar fortsatta studier av denna intressanta blodgrupp.

Förutom vid transfusioner kan blodgrupper spela roll för hur mottaglig man är för exempelvis olika infektioner. Blodgruppsantigenen kan utgöra ofrivilliga receptorer för olika mikroorganismer och kan påverka infektioner också i andra organ än blodet. Det har visat sig att blodgrupp O skyddar vid malaria genom att ge ett lindrigare sjukdomsförlopp, något gruppen var med och förklarade mekanismen bakom för några år sedan. Jill Storrys thailändska doktorand Philaiphon Jongruamklang disputerar i vår på en avhandling om blodgruppsvariationen i Thailand och dess koppling till just malaria. Vinterkräksjuka, urinvägsinfektion, hiv och nu nyligen covid-19 är andra exempel där blodgruppen tycks spela roll.

– Men det skulle vara högst olyckligt om alla hade samma blodgrupp. Då skulle en infektion som gjorde människor med den här blodgruppen mottagliga, kunna bli förödande för mänskligheten. Olikhet är alltså bra för att få skydda populationen men ställer till problem vid transfusioner, avslutar Jill Storry.

Länk till temasida Blodgivardagen 2020

Utan blod stannar vården. Den 14 juni är det Internationella blodgivardagen då alla blodgivare tackas. Vid Medicinska fakulteten uppmärksammar vi dagen med att lyfta en liten, liten del av all den forskning med relation till blod som görs vid universitetet.
Läs mer här