Ett enkelt blodprov som med stor säkerhet kan förutsäga chansen till överlevnad med god återhämtning, kommer att få stor betydelse för patienter som vårdas inom intensivvården efter hjärtstopp.
Det menar forskarna bakom en stor multicenterstudie där man jämfört fyra hjärnskademarkörer i blod för att se hur säkert de kan skatta graden av hjärnskada hos medvetslösa efter hjärtstopp.
– Alla som läggs in på intensivvården efter ett hjärtstopp är medvetslösa och det finns alltid en osäkerhet i hur länge man ska låta vården fortgå. Visar blodprovet på att chanserna inte är uttömda så är det rimligt att intensivvården pågår. Men ser man tydligt att det saknas förutsättningar för överlevnad med en funktionsnivå som är förenad med ett gott liv så bör vården övergå i en lindrande fas, säger Niklas Nielsen, professor i antestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare Helsingborgs lasarett, ansvarig för studien.
Resultaten visar att de två hjärnmarkörer som används som rutin i vården vid olika hjärnskador – neuronspecifikt enolas och proteinet S100 – har signifikanta begränsningar när det gäller att bedöma prognos av hjärnskada efter hjärtstopp.
Studien bekräftar tidigare preliminära resultat genom att jämföra fyra biomarkörer med en analysmetod som kan användas i kliniken.
– Vi såg att markören neurofilament light, NFL, korrekt förutsäger 92 procent av alla patienters utfall sex månader efter hjärtstoppet säger Marion Moseby Knappe, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus, försteförfattare till studien.
NFL används redan idag som hjärnmarkör, bland annat i vården av patienter med den neurologiska sjukdomen MS. Ytterligare en av markörerna i studien – GFAP –var bättre på att uppskatta hjärnskadans omfattning än den som används kliniskt idag.
– NFL var överlägsen de tre andra markörerna. Den är bättre på att skilja mellan patienter med stor respektive liten hjärnskada, och kan ge svar redan efter 24 timmar efter hjärtstoppet. Markören är också mer stabil i blodet, vilket har betydelse för själva mätningen, säger Marion Moseby Knappe.
Niklas Nielsen poängterar att blodprovet aldrig ensamt kan användas som beslutsunderlag för att avbryta intensivvård. Det krävs även information från andra källor såsom röntgenundersökningar eller undersökningar av den elektriska aktiviteten i hjärnan.
– Sammantaget är de nya fynden betydelsefulla för en säker bedömning av chansen till att vakna efter ett hjärtstopp, säger Niklas Nielsen.
Studien genomfördes på 24 sjukhus i Europa och inkluderade 819 vuxna patienter, varav 661 var män. Blodprov inhämtades hos deltagarna vid 0, 24, 48 och 72 timmar efter att personen inkommit till sjukhus. Samtliga prover analyserades av samma maskin.
Den aktuella studien genomfördes kopplad till en stor internationell klinisk studie (Hypothermia versus Normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest (TTM2-trial), publicerad i NEJM 2021) där patienter som drabbats av hjärtstopp blev lottade till att behandlas med nedkylning till 33°C eller att behandlas vid normaltemperatur. Denna studie visade ingen skillnad i överlevnad eller återhämtning vilket lett till att nedkylning inte längre rekommenderas i internationella riktlinjer.
