Bostaden är en plats där vi spenderar mycket tid och den har visat sig ha stor betydelse för vår hälsa. Till exempel har forskning visat att boendet är viktigt för livstillfredställelse och välbefinnande för den åldrande befolkningen. Parkinsons sjukdom, som oftast diagnostiseras i 55- till 65 årsåldern, är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna; trots det saknas det kunskap om många boendeaspekter för denna grupp.
Arbetsterapeuten Nilla Anderssons avhandling Housing Matters for People with Parkinson´s disease - Accessibility, Meaning, Control and Activities of Daily Living bidrar till att fylla kunskapsluckan. I avhandlingen studeras olika aspekter av boende för personer med Parkinsons sjukdom som bor hemma. Hennes forskning bidrar med ny kunskap både vad gäller tillgänglighetsproblem och hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sitt boende.
Resultatet visar att det främst är samma fysiska miljöhinder som bidrar till tillgänglighetsproblem i bostaden över tid. De miljöhinder som orsakar störst problem är att det saknas handtag i badrum, att trappor är enda vägen i entréer och att överskåp är högt placerade i kök. Över en treårsperiod ökar tillgänglighetsproblemen för gruppen.
Även upplevda aspekter av boendet undersöktes i relation till de aktiviteter personerna utför i vardagen. Resultatet visar att de svårigheter de upplever i sina dagliga aktiviteter påverkar hur de tänker om extern kontroll i sin bostad. Extern kontroll handlar att man förlitar sig på andra personer eller slumpen, snarare än sin egen förmåga.
Nilla Anderssons forskning har också fokuserat på utveckling av mätinstrument för att mäta upplevt boende hos denna grupp.
Hur kan man som arbetsterapeut med denna kunskap bättre stödja personer med Parkinsons sjukdom?
– Jag hoppas att resultaten kan användas av arbetsterapeuter som jobbar med individuell rehabilitering för personer med Parkinsons sjukdom. Kunskapen om vanliga miljöhinder, och hur de utvecklas över tid, skulle kunna leda till mer effektiva och förutseende bostadsanpassningar. Men resultaten tyder också på att boendefrågor skulle behöva adresseras utifrån ett samhällsperspektiv för att möta de behov som personer med Parkinsons sjukdom har när det gäller bostäder - såsom genom politiska riktlinjer för byggande. Ett sådant perspektiv skulle kunna bidra till ett mer aktivt och hälsosamt åldrande på längre sikt, säger Nilla Andersson.