Den andra upplagan av Lund Spring Symposium gick av stapeln i maj 2025 och var kryddad med höjdpunkter. En sådan var ett innehållsrikt och tankeväckande samtal mellan Mikael Dolsten, tidigare forskningschef vid Pfizer och tillika gästprofessor vid Lunds universitet, och Jan M Lundberg, professor vid Karolinska institutet och tidigare global forskningschef på Eli Lilly och AstraZeneca.
Medicinen står inför en utveckling som kommer att gå snabbare än vi någonsin tidigare sett.
Mikael Dolsten, som ledde Pfizers forskningssatsningar under covidpandemin, lyfte fram nyfikenhet och tekniköppenhet som avgörande faktorer bakom det mRNA-vaccin som togs fram under rekordtid. Det var mRNA-tekniken som låg till grund för de första godkända vaccinerna mot covid-19, utvecklade av Pfizer/BioNTech och Moderna. Men att lyckas driva innovation som leder till nya läkemedel handlar inte bara om teknik – utan också om kultur, mod och långsiktiga samarbeten.
– Vi hade fördelen att ha inlett ett samarbete med BioNTech långt innan pandemin, egentligen kring influensa. En viktig faktor handlar om att vara öppen för ny teknologi och att våga utforska det okända. En spännande utveckling nu är de verktyg vi får med dagens maskininlärningsmöjligheter, med dem kan vi förstå bättre vilken komposition av exempelvis syntetiska partiklar som är optimal och för vem, sade Mikael Dolsten.
Han underströk att det tar tid – ibland flera decennier – att bygga den typ av kapacitet och teknisk mognad som krävs för att faktiskt se verkliga resultat inom en del forskningsområden.
När två blir ett – men inte tre
Ett långsiktigt ledarskap och fungerande organisationer skapar förutsättningar för innovation. Jan Lundberg, med erfarenhet från flera stora läkemedelsbolag, lyfte fram att stora strukturförädringar också kan bidra till utveckling. Som vid fusionen mellan Astra och Zeneca.
– Synergi brukar ju beskrivas som 1+1=3. Men vid en fusion är det snarare 1+1=1,5 – för vid en fusion mellan två stora bolag följer i regel en minskad total organisation på totalen. Således gäller att bevara och helst förstärska forskningen även under finansiellt sparbeting, konstaterar Lundberg.
Några år efter fusionen stod Jan Lundberg inför en annan typ av utmaning, då han 2010 tillträdde som forskningschef på Eli Lilly. Företaget stod inför flera utmaningar: få nya produkter, en svag pipeline och låg framgångsfrekvens i sena faserna av kliniska studier. Lunberg fick vara med och vända utvecklingen. Satsningar på forskning och innovation ledde till flera nya storsäljare – så kallade blockbusters, med en årlig försälning över 1 miljard USD – och ett kraftigt stigande marknadsvärde, baserat på nya produkter bland annat inom diabetes typ 2, obesitas och immunologi.
Det vackra med farmakologi är att man kan följa patienter över lång tid och på riktigt se effekten av läkemedel på hälsa
– Fas 3 lyckades vid den här tiden endast i 25 procent av fallen – en låg siffra med tanke på hur mycket sådana studier kostar, berättade Jan Lundberg.
Att identifiera och ge stöd åt personer med potential var en viktig del i bakom framgången och det skapade en robust grund som i slutändan bar frukt. Lilly ökade fas 3 framgången till över 70 procent.
– Vissa forskare ger aldrig upp, de tror på sin molekyl, lyssnar inte alltid på ledningen – och de är ofta dem som lyckas till slut. Och de behöver stöd, sade Jan Lundberg.
Farmakologins nya skepnad
Både Dolsten och Lundberg återkom till vikten av farmakologi som fundamentet för att förstå och utveckla läkemedel med precision och långsiktig nytta.
– Det vackra med farmakologi är att man kan följa patienter över lång tid och på riktigt se effekten av läkemedel på hälsa och livslängd, sade Jan Lundberg.
Mikael Dolsten lyfte som exempel fram hur dagens antikroppsbaserade läkemedel kan anpassas för att verka i flera månader och ha funktioner långt bakom det naturligt förekommande – något som inte tidigare var möjligt. Dolsten menade också att farmakologifältet måste förnyas – inte minst för att locka yngre förmågor:
– Kanske behövs nytt namn på farmakologi för att attrahera nästa generation. Ämesområdet är fortfarande centralt, men behöver omformas då dess framtid formas i skärningspunkten mellan biologi, kemi, matematik och AI, säger Mikael Dolsten.
– Farmakologi handlar också om risk kontra nytta, något vi alltid måste väga noggrant. Djurstudier förutsäger inte alltid vad som händer i människa, tillade Jan Lundberg.
Att fatta rätt beslut i en komplex verklighet
Lundberg och Dolsten har båda stått vid beslutsbordet där miljardbelopp och åratal av forskning står på spel. När ska ett projekt stoppas? När ska det drivas vidare trots risker?
Mikael Dolsten tog hjälp av nobelpristagaren Daniel Kahneman, professor vid Princeton University, för att sätta sig mer in i beslutsfattande och bias.
– När jag började behövde vi ta runt 20 projekt till klinisk prövning i människa för att det skulle leda till ett godkänt läkemedel. När jag slutade räckte det med fem. Det är viktigt att se igenom den optimism som lätt uppstår när man älskar projektet man arbetar med och som kan leda till att man stoppar huvudet i sanden.
Lundberg betonade också vikten av att inte låta önsketänkande styra beslut i sen utvecklingsfas:
– Vi införde en strategi: Inget fas 3-program utan robusta fas 2-data i rätt patientgrupp. Det får inte bygga på önsketänkande.
AI, regulatoriska genombrott och framtidstro
Framtiden, menar de, kommer att domineras av kombinationen av mänsklig insikt, biologisk förståelse och artificiell intelligens.
– Medicinen står inför en utveckling som kommer att gå snabbare än vi någonsin tidigare sett. Många sjukdomar kommer att delas upp i mindre, mer precisa subgrupper – och behandlingar som skräddarsys för varje patientgrupp, sade Dolsten.
Samarbete – över sektorer och gränser
Det råder ingen tvekan om att både Dolsten och Lundberg tror på kraften i samarbeten mellan akademi, industri och samhälle.
– Världen är komplicerad och vi lever i oroliga tider. Jag försöker ändå alltid leta efter möjligheter som uppstår även under svåra tider. Vetenskapen måste fokusera på att göra rätt sak av rätt anledning vid rätt tidpunkt. Vi kan inte lösa alla problem – men vi kan visa vad som är möjligt, sade Dolsten.
Att forskning idag ifrågasätts från flera håll gör det än viktigare att visa på vetenskapens möjligheter och relevans. Lundberg konstaterade:
– Alla, även politiker, blir sjuka. Kanske är det just då synen på medicinsk forskning förändras och blir mer positiv.
Samtalet modererades av Adam Smith, som intervjuat samtliga nobelpristagare sedan 2006 samt grundare och chefredaktör för bland annat Nature Reviews Drug Discovery.