Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Målet är att förstå hur lungan kan reparera sig själv"

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på.

Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar.

– Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celler i lungan, och försöker förstå deras funktion. Dessa celler är väldigt viktiga vid både inflammation och reparation av våra lungor, förklarar Gunilla Westergren-Thorsson.

Lungforskarna är särskilt intresserade av hur lungans celler aktiveras av den omgivande vävnaden, bindvävnaden.

– Bindvävens funktion är inte bara att hålla ihop vår kropp, utan den är väldigt aktiv och vår hypotes är att den styr cellernas aktivitet. Bindväven kan vara olika elastisk, beroende på om lungan är drabbad av inflammation på olika sätt. Ärrbildning och förtätning av vävnaden, så kallad fibros, eller emfysem, det motsatta till fibros, alltså trasig vävnad som man till exempel kan få vid rökning, kan båda leda till minskad elasticitet. Lungfunktionen hänger ihop med elasticiteten. När elasticiteten minskar blir lungfunktionen sämre.

Djupandning viktig

Forskarna är extra intresserade av lungblåsorna och deras struktur, för det är här syrgasutbytet sker, blodet får syre och gör sig av med koldioxid.

– Syrgasutbytet är väldigt viktigt, det vet vi, både för mikromiljön i lungan, men också för hela vår kropp. När du varit sjuk eller genomgått en operation är det viktigt att du kommer på fötter fort, eller åtminstone i sittande läge, så att du kan djupandas. Djupandning är viktigt för lungblåsorna, det är där vi syresätter oss. Djupandningen är också viktig för att du ska få en elastisk struktur på din vävnad, förklarar Gunilla Westergren-Thorsson.

– Målet med vår forskning är att förstå hur lungan kan reparera sig själv, att förstå vilka aktörer som är med i reparationen och om vi kan påverka de här aktörerna, det vill säga cellerna eller den vävnad som ligger runt cellerna. Genom att förstå mer om deras funktion kan vi ta fram nya, bättre behandlingsmetoder. Vi vill också kunna se i blodet om vi får en förbättrad lungfunktion, så vi tittar på markörer i blodet och jämför med lungfunktion och i och med detta kan vi få en bättre bild av patientens status: Går lungfunktionen och hälsa åt rätt håll? Åt fel håll? Har terapin fungerat?

World Lung Day, 25/9, miniserie: Lungforskarnas kamp för patienterna

Tre forskare i Lund som vill finna vägar för tillfrisknande hos lungpatienter. Men de har valt olika angreppssätt. Läs vår miniserie och se filmerna om de tre forskarna, deras team och arbetet för att ingen patient ska behöva dö i väntan på transplantation.