Med de nivåer som vi fann i denna studie, finns inte skäl för oro hos föräldrar till barn i området, men för att förebygga sjukdom senare i livet bör man hålla nivåerna av metaller i miljön så låga som möjligt
En kilometer utanför Landskrona ligger Nordens enda smältverk för bly. Industrin, som har varit i drift sedan 1944, är en av Europas största återvinnare av blybatterier och varje år återvinns här bly från fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Sedan 1978 har barn mellan 7 och 11 år i Landskrona deltagit i en forskningsstudie där de blivit noggrant undersökta för spår av tungmetallen bly och under senare år för kvicksilver och kadmium i blodet. Studien visar att de barn som bor i närheten av smältverket har högre halter av alla tre metaller än de barn som bor inne i Landskrona centrum eller på landsbygden utanför staden.
– Med de nivåer som vi fann i denna studie, finns inte skäl för oro hos föräldrar till barn i området, men för att förebygga sjukdom senare i livet bör man hålla nivåerna av metaller i miljön så låga som möjligt, säger Anja Stajnko, forskare vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.
Förebyggande åtgärder mot blyförorening, särskilt förbudet mot blybensin 1994, återspeglas i den stadiga minskningen av blynivåer i barns blod. Men studien visade att sedan 2007 har nivåerna av både kadmium och kvicksilver inte minskat, vilket är oroande. Alla tre metallerna är toxiska och bla blyexponering under lång tid har tidigare visat på samband med sämre utveckling av nervsystemet och ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Kvicksilver, bly och kadmium finns naturligt i jordskorpan men kan även öka med industriella utsläpp, återvinning och gödsling.
– Trots att barnen har låga exponeringsnivåer för alla tre metallerna, rekommenderar vi starkt fortsatt monitorering av dem, eftersom vi idag inte känner till gränsvärdena för toxicitet hos barn och de ackumulerande effekterna av metallerna. Fram till nu har Naturvårdsverkets finansierat studien och därmed övervakningen av barnen, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Forskarna menar också att genom Sveriges delaktighet i Europas gröna giv, som innebär att vi ska återvinna mer, finns en ökad risk att giftiga ämnen frigörs i återvinningsprocessen. Områden nära platser där metaller bearbetas eller vid återvinningsindustri, behöver därför kontrolleras och strängare skyddsåtgärder införas.
– De barn som bor närmast den här typen av industrin är mest drabbade, vilket rimmar illa med Sveriges mål om jämlikhet i hälsa oberoende var man bor, avslutar Karin Broberg.