Medicinska fakulteten, Lund, i Almedalen 2026
När antibiotikan slutar fungera – hur räddar vi framtidens patienter?
24 juni 2026 13:00 till 13:45 | Seminarium och paneldebatt
Plats: Lunds universitets scen, Hästgatan 13, Visby
Antibiotika är helt avgörande för operativa ingrepp och cancerbehandlingar. Antibiotikaresistens kan omöjliggöra avancerade operationer helt.
Hur kan vi hindra att vi hamnar i det läget?
Genom att hindra infektioner i vårdmiljöer och hitta nya sätt att behandla sepsis, orsaken till att infektioner blir livsfarliga.
Medverkande:
- Adam Linder, professor i infektionssjukdomar, Lunds universitet
- Kristina Osbjer, veterinär och forskningschef på ICARS – International Centre For Antimicrobial Resistance Solutions
- Stephan Stenmark, infektionsläkare, biträdande statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten
Moderator: Andreas Ekström, journalist
Antibiotika är idag helt avgörande för alla operativa ingrepp, behandlingar för cancer och att bekämpa svåra infektioner. Idag står cirka 25 procent av alla inneliggande patienter på svenska sjukhus på antibiotika och antibiotika har revolutionerat den moderna medicinen.
Men nu ökar antibiotikaresistensen i världen. Detta kan potentiellt komma att omöjliggöra avancerade operationer helt. Hur kan vi förhindra att vi hamnar i ett läge där vi inte längre kan bedriva den sjukvård vi blivit vana vid?
För att kunna lösa problemet behöver vi angripa problemet från flera håll. Vi måste hindra att infektioner sprids i våra vårdmiljöer, men också hitta nya sätt att behandla och förebygga sepsis, som är orsaken till att infektioner blir livsfarliga. '
Antibiotika används också inom djuruppfödning globalt, vilket påverkar spridningen av resistens. För att lyckas motverka antibiotikaresistens måste vi se att vår hälsa hänger ihop med människor och djur över hela världen.
Modeller för försvarsforskning på campus: Hur värnar vi säkerheten utan att kväva innovationen?
24 juni 2026 14:00 till 14:45 | Seminarium och paneldebatt
Plats: Lunds universitets scen, Hästgatan 13, Visby
Med ett allt högre tonläge i säkerhetspolitiken där fokus ligger på risker har även akademin dragits med.
Hur ska lärosätena kunna bedriva försvarsforskning med bibehållen kreativitet och samtidigt ha ett rimligt säkerhetstänkande?
Medverkande:
- David Gisselsson Nord, professor och vicedekan med ansvar för internationalisering och säkerhet, Medicinska fakulteten, Lunds universitet
- Alicia Fjällhed, forskare i försvarsanalys på FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
- Camilla Eriksson, forskare, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
- Johan Bergström, professor och föreståndare för LUPREP på Lunds universitet
- Lars-Göran Larsson, Enhetschef, Enheten för utländska direktinvesteringar på ISP (Inspektionen för strategiska produkter)
Med ett allt högre tonläge i säkerhetspolitiken där fokus ligger på risker har även akademin dragits med. Universiteten utarbetar allt striktare regler för internationellt samarbete samtidigt som EU fokuserar allt mer på att öka omfattningen av forskning med dubbla användningsområden.
Hur ska lärosätena kunna bedriva försvarsforskning med bibehållen kreativitet och samtidigt ha ett rimligt säkerhetstänkande? Fastnar vi för mycket i ett säkerhetstänk och missar möjligheter till bättre lösningar som hade varit möjliga med mer samarbete över gränser och discipliner? Hur hanteras kumulativa effekter av flera regelverk?
Dessa frågor ställs på sin spets i de civil-militära samarbeten vi ser allt fler av på svenska lärosäten. I denna diskussion med företrädare för svenska universitet och försvarsmyndigheter talar vi om styrkorna och svagheterna med olika samarbetsmodeller baserat på ett samarbetsprojekt inom forskningssäkerhet mellan FOI, Lunds universitet och Försvarshögskolan.
Vi kan bota det obotliga, så varför gör vi inte det?
24 juni 2026 11:00 till 12:00 | Seminarium
Plats: Medicon Village scen/Life Science-dagen, Hamnplan, plats 200, Visby
Tidigare obotliga sjukdomar nu kan botas genom att åtgärda deras grundorsaker med gen- och cellterapier. Men samhället behöver anpassa vård, ekonomi och politik för att göra de botande behandlingarna tillgängliga. Vad väntar vi på – och hur ser vi till att behandlingarna kommer patienterna till del?
Medverkande:
- Anna Falk, professor i utvecklingsbiologi och föreståndare för LU ATMP Centrum på Lunds universitet
- Erik Wengström, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet
- Andreas Bergh, lektor i nationalekonomi vid Lunds universitet
- Stefan Volk Jovinge, forskningschef på Skånes Universitetssjukhus
Moderator: Maria Björkqvist, dekan Medicinska fakulteten, Lunds universitet
Vi står inför ett medicinskt genombrott där tidigare obotliga sjukdomar nu kan botas genom att åtgärda deras grundorsaker med gen- och cellterapier. Frågan är inte om tekniken fungerar, utan hur samhället ska anpassa vård, ekonomi och politik för att göra dessa botande behandlingar tillgängliga. Vad väntar vi på – och hur ser vi till att möjligheterna kommer patienter och samhället till del?
Det här evenemanget är en del av Life Science-dagen, ett initiativ av forskningsparken Medicon Village.
Tidigare år
Se inspelningarna från vårt deltagande vid Almedalen 2025.
Att förebygga folksjukdomar med precisionsmedicin
Nu kan sjukvården hitta de personer som har störst risk för bland annat hjärtkärlsjukdom med hjälp av forskningen inom precisionsmedicin. Detta skapar vinster för såväl individen som samhället.
Se seminariet om precisionsmedicin (Youtube)
Hur bygger man en krigsorganisation för samhällsviktiga utbildningar?
Hur säkerställer vi att vi kan bedriva samhällsviktiga utbildningar även i händelse av krig. Varför är det viktigt att göra detta?
Se seminariet om krigsorganisation (Youtube)
Planera din vistelse i Almedalen
På Almedalsveckans webbplats kan du ta del av det officiella programmet i sin helhet.
Almedalsveckans webbplats