Ett relativt nytt forskningsområde inom reproduktiv hälsa, är sambandet mellan manlig infertilitet och ökad risk för sjukdom. Tidigare studier har visat att det finns en tydlig koppling mellan lägre manlig fertilitet och risken att drabbas av diabetes, hjärtkärlsjukdom och metabolisk ohälsa, cancer i reproduktionsorganen och förkortad livslängd. Män som helt saknar spermier i sädesvätskan tillhör den grupp som är mest utsatta för flera allvarliga sjukdomar, medan män med god spermiekvalitet i genomsnitt lever längre. Detta har lett till att forskare allt oftare diskuterar om manlig fertilitet kan fungera som en tidig varningssignal – en biologisk markör – för den allmänna hälsan.
Genetiska och biologiska förklaringar
– Den reproduktiva förmågan hänger ihop med människans genetiska uppsättning. En teori kan vara att om något går fel på genetisk nivå – vilket kan visa sig som nedsatt spermakvalitet – kan även andra system i kroppen påverkas och öka risken för sjukdom, säger Angel Elenkov, docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum, Region Skåne.
Även epigenetiska mekanismer – alltså hur gener regleras och påverkas av till exempel miljö och livsstil utan att arvsmassan ändras – samt livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, alkohol och fysisk inaktivitet är kopplade till sämre spermakvalitet.
Koppling till cancerformer
– Det har tidigare framkommit att män med kraftigt nedsatt fertilitet har en ökad risk att drabbas av testikel- och prostatacancer. Därför ville vi i vår studie undersöka om det även finns en koppling till andra cancerformer, säger Michael Kitlinski, läkarstuderande och forskningsprojektdeltagare vid Lunds universitet.
Genom registerdata kunde forskarna analysera data från över 1,1 miljon svenska män som fick sitt första barn mellan 1994 och 2014. Av dessa blev 14 540 pappor med hjälp av ICSI* - en assisterad befruktningsmetod som används vid svår manlig infertilitet. Alla män samkördes därefter mot det nationella cancerregistret som då visade att en signifikant ökad risk för tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer för de män som blivit fäder med hjälp av ICSI.
– De visade sig ha nästan dubbelt så hög risk att drabbas av tjock och ändtarmscancer och en tredubblad risk för sköldkörtelcancer, jämfört med de män som uppnår faderskap naturligt, fortsätter Michael Kitlinski.
Relativ risk och folkhälsoperspektiv
Men även om den relativa risken är högre hos personer som genomgått ICSI-behandling, är den på befolkningsnivå låg och cancer är ovanligt i de här åldrarna. Forskarna understryker också att det inte är fertilitetsbehandlingen i sig som orsakar cancer.
– De flesta män som gör en fertilitetsutredning är mellan 30 och 35 år. Syftet är att hjälpa dem att bli pappor och efter det görs ingen uppföljning av deras hälsa. Med tanke på att speciellt tjock- och ändtarmscancer men även sköldkörtelcancer är sjukdomar som ökar bland yngre, är fynden viktiga ur ett folkhälsoperspektiv eftersom de skulle kunna förhindras genom tidig screening, säger Angel Elenkov.
Framtida forskning och RUBIC-projektet
Nästa steg för forskarna är därför genom samarbete med andra mottagningar i skandinavien, ytterligare precisera riskgrupperna genom identifiering av biomarkörer, genetiska mutationer, epigenetik och miljöfaktorer. Det pågående svenskt-danskt initiativet RUBIC (ReproUnion Biobank and Infertility Cohort) som syftar att skapa världens största forskningsdatabas och biobank gällande par som drabbas av ofrivillig barnlöshet, kommer vara en viktig resurs för att besvara dessa frågeställningar. På så sätt hoppas man bättre kunna förstå vilka grupper som skulle ha nytta av förebyggande hälsokontroller.
