Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Varmt grattis till Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag!

Kristina Sparreljung och Johan Nilsson. foto.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden och Johan Nilsson, professor vid Lunds universitet och överläkare på SUS, som tilldelas Hjärt-Lungfondens stora pris 2025. Foto: Hjärt-Lungfonden.

Johan Nilsson, professor i bioinformatik med inriktning thoraxkirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus tilldelas Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2025, på 15 miljoner kronor.

Grattis till det fina anslaget och hedersamma utmärkelsen!  Hur känns det?


– Att få ta emot detta anslag, för mig det finaste anslag man kan få specifikt inom hjärt- och lungforskningen, känns helt fantastiskt. 

Vad innebär det för dig och forskargruppen framgent? 

– Det kommer att ha en stor betydelse för vårt fortsatta forskningsarbete och vilket i förlängningen kommer att ha en stor betydelse för hjärttransplantationsforskningen även internationellt. Med hjälp av den nya teknik vi utvecklar hoppas vi att fler patienter kommer att kunna erbjudas transplantation i framtiden vilket kommer innebära att fler liv kan räddas. Det möjliggör att vi kan fortsätta att bedriva högkvalitativ forskning men också att vi kan få en riktig kickstart av vårt nya projekt. 

Vilka forskningsfrågor står du inför nu?

Just nu försöker vi få svar på fyra viktiga frågor som kan förbättra hjärttransplantationer i framtiden:

1. Fungerar vår nya metod – hjärtboxen – bättre för att hålla hjärtan vid liv innan transplantation? Vi håller på att slutföra en randomiserad studie som påbörjades för ett antal år sedan. I den studien testar vi en ny teknik för att se om den skyddar hjärtat bättre än den metod som används idag. Dvs om man kan transportera hjärtat längre och på ett bättre sätt så vi kan använda fler hjärtan i framtiden och inte vara begränsade av ischemitid*.

*Ischemitid är den tidsperiod under vilken vävnad (till exempel hjärta, hjärna eller annan kroppsdel) är utan tillräcklig blodförsörjning, alltså syre och näring, på grund av ett stopp i blodflödet.  

2. Kan vi bli säkrare på om ett donerat hjärta faktiskt har en tillräckligt bra funktion efter transporten? I denna del håller vi på med att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa oss att avgöra om ett hjärta är tillräckligt bra för att användas efter det transporterats. Det unika med denna metod är att vi kan testa hjärtat i miljö som simulerar hur det kommer att bli när det transplanterats.

3. Vad är det som gör att vissa hjärtan slutar fungera efter en transplantation?
I denna del kommer vi att gå ner på cellnivå för att förstå vad som händer i kroppen när ett hjärta stöts bort eller inte fungerar som det ska. 

4. Kan artificiell intelligens hjälpa oss att fatta bättre beslut? Slutligen kommer vi använda AI för att analysera den stora mängd data som samlas in under transporten och under själva evalueringen av hjärtat. Målet är att hitta mönster som kan guida framtidens transplantationsbeslut.

Vad hoppas du att forskningen ni gör ska leda till?

– Att vi kan använda fler hjärtan för transplantation. Idag är det 70 procent av alla hjärtan vi inte kan använda på grund av olika orsaker. Målet är att kunna minska denna andel och därmed kunna erbjuda fler patienter hjärttransplantation som behandling.

Vad är du mest entusiastisk över nu?

– Hur fort detta ändå har gått. För åtta år sedan gjorde vi första försöket i Lund, där hjärtboxen användes och idag används vår teknik i hela världen.

 

porträtt johan nilsson. foto.

Johan Nilsson, professor i bioinformatik med inriktning thoraxkirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid SUS.
Länk till profil i Forskningsportalen