Forskarna visar i två nya vetenskapliga publikationer att antibiotikan cefazolin respektive bensylpenillicillin är lika effektiv som nuvarande standardbehandling med (flu)cloxacillin avseende överlevnad, men säkrare avseende uppkomst av akut njurskada vid infektion av Staphylococcus aureus i blodet.
Resultaten är publicerade i två av världens ledande medicinska tidskrifter New England Journal of Medicine (NEJM) respektive The Lancet i samarbete med forskare från Lunds universitet och Region Skåne.
Omdiskuterad behandling
– Optimal antibiotikabehandling vid tillståndet har länge varit omdiskuterat. I vissa länder har man behandlat med cefazolin medan man i andra delar av världen behandlat med (flu)cloxacillin, säger Jonas Tverring, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Helsingborgs lasarett, Region Skåne, tillika samordnare av SNAP-studien i Sverige.
Två studier med tydliga resultat
I den första studien (NEJM) randomiserades 1341 patienter med meticillin-känsliga Staphylococcus aureus (MSSA) bakterier i blodet till behandling med cefazolin eller (flu)cloxacillin. Sannolikheten för lägre risk för njurskada inom 14 dagar av cefazolin var över 99 procent medan sannolikheten för bättre överlevnad inom 90 dagar med cefazolin var 90 procent.
I den andra studien (Lancet) randomiserades 281 patienter med penicillin-känsliga Staphylococcus aureus (PSSA) i blodet mellan behandling med bensylpencillin eller (flu)cloxacillin. Sannolikheten för lägre risk för njurskada inom 14 dagar respektive bättre överlevnad inom 90 dagar av bensylpencilllin var bägge 98 procent.
Cefazolin förstahandsvalet för huvudansvarig forskare
Professor Steven Tong, infektionsläkare vid Melbourne University Hospital i Australien som är en av två huvudansvariga forskare bakom studien menar att resultaten ger tydliga bevis på att cefazolin borde vara förstahandsvalet vid behandling av meticillin-känsliga Staphylococcus aureus (MSSA) i blodet:
– Det gick bättre för patienter som behandlades med cefazolin: de dog i lägre utsträckning – 15 procent vs 17 procent inom 90 dagar – och de utvecklade akut njurskada i lägre utsträckning – 14 procent vs 20 procent. Resultaten är tillräckligt övertygande för att jag direkt har gjort bytet från (flu)cloxacillin till cefazolin i min egen kliniska verksamhet.
Internationell prövning
De aktuella artiklarna härrör bägge ur Staphyloccous aureus Network Adaptive Platform (SNAP). SNAP-prövningen är den största internationella randomiserade kliniska prövningen någonsin av Staphylococcus aureus-infektion i blodet. SNAP pågår fortfarande och testar nya behandlingar, och vid dagens datum har över 6000 patienter randomiserats i SNAP. Mer än 150 sjukhus från 14 länder deltar.
Svenskt perspektiv på resultaten
Jonas Tverring berättar att i ett internationellt perspektiv ökar nu användningen av cefazolin till fördel för (flu)cloxallin men att det ur ett svenskt perspektiv är lite mer komplicerat.
– Vi har inte tidigare haft tillgång till cefazolin, vi använder delvis andra doser av (flu)cloxacillin än vad man gjorde i studien och det finns en oro för att ett skifte från (flu)cloxacillin till cefazolin skulle kunna leda till sämre tarmflora och driva antibiotikaresistens. Personligen tycker jag dock att cefazolin är något vi bör börja använda i Sverige vid Staphylococcus aureus-infektion i blodet. Min bedömning är att bevisen avseende njurskada och den sannolika överlevnadsfördelen trumfar osäkerheten kring annorlunda dosering och oro för tarmflora och antibiotikaresistens, säger Jonas Tverring och fortsätter:
– Resultaten för bensylpencillin ger stöd för en trend som redan finns i Sverige; att börja testa för, och använda bensylpencillin i stället för (flu)cloxacillin, när det är möjligt.
Viktig milstolpe för infektionsforskningen
Professor Joshua Davis, infektionsläkare vid University of Newcastle i Australien och huvudansvarig forskare bakom studien tillsammans med professor Stevent Tong, menar att prövningen utgör en viktig milstolpe för den globala forskningen om infektionssjukdomar och för internationellt kliniskt samarbete.
– SNAP-studien är ett betydande steg framåt, inte bara på grund av de kliniska slutsatserna, utan också för att den visar styrkan i internationellt samarbete när det gäller att besvara frågor som har utmanat oss i årtionden.
– För första gången har vi nu tydliga kliniska bevis som kan vägleda behandlingen av allvarliga infektioner orsakade av Staphylococcus aureus. Studien hade inte varit möjlig att driva utan alla medprövare samt patienter och anhöriga. Till dem vill vi rikta ett stort tack, avslutar Jonas Tverring.
