Längre amning ger flera skyddande effekter. För barnet minskar risken för infektioner, övervikt och diabetes och amning är också kopplad till lägre risk för plötslig spädbarnsdöd. För mamman minskar risken för bland annat bröst, äggstocks och livmodercancer samt hjärtkärlsjukdom. I Sverige rekommenderas därför helamning i sex månader och fortsatt amning upp till ett år eller längre.
Det är lätt att anta att sjukhusvård är det bästa, men i familjens hem hinner barnmorskan göra en ordentlig amningsobservation utan att bli avbruten och kan på så sätt ge mer individualiserad vård.
– Kvinnor behöver gott stöd för att kunna lyckas med amning. Inom BB-vården är det vanligt att ge bröstmjölksersättning och inte vänta in mammans egen bröstmjölksproduktion. Det är en av orsakerna som leder till att många slutar helamma bara efter ett par månader, säger Christine Rubertsson professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus.
Hon är en av de som var med och startade vårdformen BB hemma* i Malmö. Vårdformen innebär att den nyblivna mamman lämnar förlossningsavdelningen efter minst sex timmars vård efter födseln. Ett mobilt barnmorsketeam ger sedan vård i hemmet under den första veckan. Både föräldrar och barnmorskor har tidigare beskrivit modellen positivt, men nu ville forskargruppen även undersöka förekomsten av helamning inom vårdformen. De genomförde därför en prospektiv kohortstudie i Malmö och Lund under åren 2023-2024. Forskarna granskade 211 kvinnors journaler och intervjuade dem om deras amning. Resultatet visade att i gruppen kvinnor som fått BB hemmavård, helammade 86 procent vid utskrivningen och 84 procent två månader efter födseln. Enligt Socialstyrelsen är samma siffror för resten av landet 72 procent en vecka efter förlossning och 61 procent efter två månader.
– Amningsstödet är väldigt viktigt den första tiden efter födseln. Det är lätt att anta att sjukhusvård är det bästa, men i familjens hem hinner barnmorskan göra en ordentlig amningsobservation utan att bli avbruten och kan på så sätt ge mer individualiserad vård. Maktbalansen ändras i hemmet – istället för att stå lutad över en sjukhussäng iklädd vit sjukhusrock, är barnmorskan gäst i en miljö där kvinnan känner sig trygg och får se hur amningen fungerar i favoritfåtöljen, säger Eva Åsman doktorand vid Lunds universitet samt barnmorska på Specialistmödravården i Malmö.
I studien bekräftades även tidigare forskningsresultat, som visar att tre grupper av kvinnor tenderar att sluta amma tidigare än andra. En av grupperna gäller kvinnor med obesitas, med ett BMI över 30. Deras mjölkproduktion tar ofta längre tid att komma igång, bland annat på grund av hormonella processer i kroppen.
Den andra gruppen är kvinnor med utländsk bakgrund där skillnaderna i amningsförekomst främst förklaras av socioekonomiska faktorer, såsom lägre utbildningsnivå, språkbarriärer i kontakten med vården samt ojämlik tillgång till amningsstöd.
– För många av dessa kvinnor kan det vara svårt att navigera i vårdsystemet – inte minst att hitta till amningsmottagningen, säger Cecilia Häggsgård, forskare inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet, barnmorska samt enhetschef och projektledare för BB Min barnmorska Malmö.
Den absolut största risken för att sluta amma tidigt finns hos kvinnor vars barn får bröstmjölksersättning innan de skrivs ut från sjukhuset. I vissa fall finns tydliga medicinska skäl för att ge ersättning, men i andra kan tilläggsmatning signalera till kvinnan att hennes mjölk inte räcker till. Det kan i sin tur underminera hennes tilltro till den egna förmågan att amma.
– Vår studie bekräftar att tidigt amningsstöd har stor betydelse för att hantera de svårigheter som kan uppstå innan amningen har etablerats. Det i sin tur kan bidra positivt på amningens längd, särskilt för kvinnor med ökad risk att sluta amma tidigt. En positiv amningsupplevelse stärker självförtroendet och inverkar positivt på hälsan, avslutar Christine Rubertsson.