Mottagare av Sparbankens forskningsanslag 2021

Christina Brogårdh

Professor i fysioterapi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus

Projekt: Nya träningsmetoder som förbättrar arm- och handfunktionen efter stroke

Christina om sin forskning

– Mitt forskningsprojekt ”Nya träningsmetoder som förbättrar arm- och handfunktionen efter stroke” består av två delprojekt.

Delprojekt ett handlar om att jämföra effekten av 5 veckors sedvanlig handträning med specifik känselträning för handen efter stroke. Studien är nu avslutad och vi fann att specifik känselträning i högre grad förbättrar känseln, rörelsekontrollen och förmågan att använda armen i vardagliga aktiviteter jämfört med sedvanlig träning.

Delprojekt två handlar om att jämföra effekten av sedvanlig träning vid skuldersmärta efter stroke med ortopedmedicinsk träning (OMT). Studien pågår, men vår hypotes är att OMT leder till minskad skuldersmärta och bättre rörelseförmåga i armen.

En minnesvärd händelse

– Förra året påverkades forskningen mycket på grund av coronapandemin. Restriktionerna gjorde det svårt att fortsätta inkludera deltagare i projekten, men tack vare gott samarbete mellan Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har nu ett par studier kunnat slutföras. Nästa år försvarar doktorand Håkan Carlsson sin avhandling som handlar om nedsatt känsel i armen och handen efter stroke och effekter av en ny lovande träningsmetod.

Härnäst för Christina

– Nya studier om återhämtning efter stroke pågår inom ramen för Lund Stroke Register. Idag får fler personer propplösande behandlingar i akutskedet och därför vill vi nu studera hur stor andel som återhämtar sig fullt i armen och benet efter stroke, samt hur många som får kvarvarande problem och nedsatt gångförmåga. Dessutom vill vi studera faktorer som påverkar återhämtningen.

På sikt kan kunskapen leda till att mer personcentrerade rehabiliteringsåtgärder sätts in i olika faser efter stroke.

Teresa Ullberg

PhD och specialistläkare i neurologi

Projekt: Strukturerad uppföljning efter stroke i Malmö (SUESIM) – en långtidsuppföljning

Teresa om sin forskning

– Strukturerad uppföljning efter stroke i Malmö undersöker en ny uppföljningsmodell för stroke som fokuserar på att hitta och behandla strokerelaterade hälsoproblem.

Studien har visat att strokerelaterade hälsoproblem är mycket vanliga och att problemen kan vara omfattande trots lindriga stroke. Det finns mycket liten kunskap om hur strokerelaterade hälsoproblem ser ut i det längre perspektivet och därför görs nu en 3-årsuppföljning av alla patienter som ingick i ursprungsstudien.

En minnesvärd händelse

– Något av det mest minnesvärda var när vi läste patienternas egenformulerade utvärderingar av Strukturerad uppföljning efter stroke i Malmö. Strukturerad uppföljning är mer än den rent medicinska bedömningen; att få berätta om vad stroke har betytt i just ens eget liv, att få skräddarsydda råd, hjälp med strategier, förnyad rehabiliteringsbedömning, och få behandling för strokerelaterade medicinska besvär tycks ha stor betydelse för den enskilda patienten.

Allt flit som lagts ner har varit mödan värd!

Härnäst för Teresa

– Arbetet med vår långtidsuppföljning pågår och vi har anställt en doktorand som kommer att analysera denna och flera andra aspekter inom strokeuppföljning.

Jag har också startat ett stort projekt med fokus på hjärnblödning där två doktorander är anställda. Inom ett nationellt samarbete arbetar jag dessutom med prognosstudier för patienter som genomgått trombektomi (mekanisk öppning av en kärltilltäppning) för stroke.

Arne Lindgren

Överläkare och professor i Neurologi.

Projekt: Stroke – Kliniska och genetiska faktorer som påverkar: Risk, Symtom och Återhämtning

Arne om sin forskning

– Min forskning handlar om att undersöka patienter med stroke och kontrollpersoner, för att kunna svara på frågor om nya, hittills okända riskfaktorer; att förstå vanliga och viktiga symptom; samt att hitta vad som påverkar hur man återhämtar sig efter stroke.

En minnesvärd händelse

– Jag har haft många minnesvärda händelser i samband med min forskning, till exempel när vi i kliniska studier kommit fram till resultat som förändrat sjukvården vid stroke och olika möten med patienter som deltar i forskningen. Varje patient är unik och har en viktig historia att berätta. Det är värdefullt att få möta patienter med stroke och deras närstående, få se hur många bra saker som de gör och hur de kämpar tappert trots att de inte alltid har det så lätt.

Arbetet tillsammans med så många entusiastiska och värdefulla medarbetare i min forskargrupp är också väldigt minnesvärt. Det är så fint att få se och följa hur unga medarbetare i forskargruppen utvecklas under årens lopp.

Även möjligheten att samarbeta med andra forskare inom stroke både nationellt och internationellt är en stor förmån. Vi lär av varandra och samarbetar oftast på ett mycket bra sätt vilket ger ytterligare energi att fortsätta med vår forskning.

Härnäst för Arnes forskning

– Min forskargrupp fortsätter arbetet med att lära mer om nya risker och olika symtom som finns vid stroke. Vårt samarbete med patienterna är avgörande och mycket värdefullt och det finns så mycket att lära av dem. Till exempel har vi fått bättre förståelse för att det också finns ”dolda” symptom vid stroke och att olika typer av symptom kan ha varierande prognos.

Vi försöker upptäcka nya faktorer som innebär bättre möjligheter till återhämtning efter ett insjuknande i stroke. Vårt arbete sker dels i vår egen forskargrupp, men också i stora internationella samarbeten för att få med så många olika aspekter kring stroke som möjligt.

Anja Meissner

Universitetslektor och docent

Projekt: Nya cellulära mekanismer som underlag för bättre behandling av stroke

Anja om sin forskning

Anja Meissner (till vänster) med sin doktorand Hana Matuskova.

– Strokepatienter i allmänhet får terapier som syftar till att återställa blodflödet och syretillförseln till hjärnan. Vi har genom vårt projekt, upptäckt att en molekyl som kallas S1P spelar en viktig roll efter stroke. Vi vill försöka förstå exakt när denna molekyl förändras, för att hitta under vilket tidsfönster efter stroke en behandling med S1P-riktad terapi är möjlig.

En minnesvärd händelse

– En minnesvärd händelse i samband med min forskning var när jag anställde min första doktorand, Hana Matuskova.

Härnäst för Anja

– Vi hoppas att genom att förstå cellulära mekanismer efter stroke kommer vi att hitta nya terapeutiska mål som hjälper strokepatienter att bättre återhämta sig efter en stroke.

Maya Kylén

Forskare i gerontologi vid Lunds universitet, och i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna.

Projekt: Hemmet som en plats för rehabilitering, vård och återhämtning – möjligheter och hinder i miljön (REARCH)

Maya om sin forskning

– Vår forskning syftar till att öka kunskapen om miljöns betydelse för en lyckad rehabilitering, hälsa och delaktighet hos personer med stroke som får insatser i hemmet. Efter den akuta fasen är kvarstående funktionsnedsättningar vanligt och det är därför viktigt att beakta den fysiska och psykosociala miljön, inte minst för att möjliggöra delaktighet i vardagen. Att studera frågeställningar kring hemmiljöns betydelse i detta sammanhang är angeläget eftersom vården nu ska samordnas och ges nära patienten.

En minnesvärd händelse

– Att drabbas av en stroke är en omtumlande upplevelse och vägen tillbaka till ett tillfredställande och fungerande vardagsliv är för många en lång och svår process. Jag har samlat in data till projektet genom att besöka och intervjua personer som har drabbats av stroke i deras hem. Många av frågorna har handlat om deras upplevelser av vården, deras vardag och möjlighet till social gemenskap och varje möte har på olika sätt varit en minnesvärd och lärorik händelse.

Härnäst för Mayas forskning

– Härnäst hoppas jag det händer mycket i forskning! Vi har slutfört flera datainsamlingar dels med personer med stroke, dels med personal som arbetar med rehabilitering. Vi har också samlat in data om förutsättningarna för personalen att bedriva strokerehabilitering under den rådande coronapandemin. Detta material har till viss del sammanställts men inte allt, vilket vi kommer att fortsätta med nu under hösten.

Parallellt med det arbetet kommer vi att starta upp ett projekt där vi i en samskapande process med personer med stroke, anhöriga och hälso-och sjukvårdspersonal ska identifiera viktiga miljöfaktorer att beakta och dokumentera i informationsutbytet mellan sluten-och öppenvården, för bästa möjliga fortsatta rehabilitering i hemmet. Vi kommer att använda en innovativ metod för att belysa dessa olika aktörers perspektiv. Studien kommer tillsammans med kunskap från våra andra studier ligga till grund för en intervention.

Emily Sonestedt

Docent och biträdande universitetslektor

Projekt: Betydelsen av kostfaktorer för prevention av stroke i en svensk population

Emily om sin forskning

– Min forskning handlar om att studera sambandet mellan matvanor och risk för utveckling av olika sjukdomar. Vi studerar bland annat om individer som följer kostrekommendationerna har minskad risk för att få en stroke. Vi använder oss av stora befolkningsstudier där man har frågat människor kring deras matvanor.

En minnesvärd händelse

– En minnesvärd händelse var när jag 2017 kunde bilda min egen forskargrupp och anställa flera doktorander.

Härnäst för Emily

– Framöver kommer vi studera om individer som följer en medelhavskost har minskad risk för att få en stroke. Vi studerar även om mjölkdrickande kan påverka risken för stroke.

Bo Norrving

Seniorprofessor och läkare

Projekt: Strokevård och utfall efter stroke: ett svenskt nationellt perspektiv

Bo om sin forskning

– Min forskning undersöker följderna av stroke för patienter och anhöriga i ett längre perspektiv, samt hur vården fungerar och kan förbättras för patienter med olika typer av stroke. Min forskning baseras på data från det svenska kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.

En minnesvärd händelse

– En minnsvärld händelse i samband med min forskning var när en av doktoranderna (Stefan Sennfält) presenterade sin forskning kring hur stroke påverkar anhöriga i det långa perspektivet som inbjuden föreläsare vid World Stroke Congress i Montreal redan ett år efter det att han antagits som doktorand. Det var ”årets rookie” och vi var alla mycket stolta.

Härnäst för Bo

– Forskargruppen fortsätter att arbeta med några av strokevårdens största utmaningar, bland annat hur antalet stroke ytterligare kan förebyggas, och hur patienter med svår hjärnblödning bäst skall behandlas.

Återväxten i forskningsgruppen är mycket god och jag hoppas kunna arbeta vidare under flera år framöver som mentor för nästa generation strokeforskare.

Xinjun Li

MD, PhD, Docent och universitetslektor

Projekt: Utvärdering av riskfaktorer för utveckling av stroke hos äldre i primärvården samt boendemiljöns och individuella betydelse vid omhändertagande och vård av dessa patienter

Xinjun om sin forskning

– A key aspect of my multidisciplinary research has been the health of racial/ethnic minority groups, immigrants and refugees. My research has a strong focus on the influence of social and familial environments on stroke and cardiovascular diseases, where we have used large nationwide databases to provide insights into mechanisms and risk factors.

My project will explore the influence of neighborhood characteristics on stroke risk in the elderly, and of socioeconomic status, country of birth, on the treatment of stroke in primary health care. This is an entirely new venture; its ultimate goal is to reach out to primary health care centers on a national basis with better, more up-to-date patient-tailored treatments.

My study plan for my stroke project is to study primary health care and hospital care, to see whether neighborhood social characteristics and physical environment are predictive of stroke (morbidity and mortality). Do the hypothesized associations between neighborhood social characteristics and physical environment and stroke remain after accounting for potential individual-level confounding factors, including age, gender, marital status, socioeconomic status and immigrant status.

To identify factors that may mediate the associations between neighborhood social characteristics and physical environment and stroke (morbidity and mortality), for example, mental and behavioral disorders.