Hilmer Olai

Uppsatstitel: Metaanalys av nedkylning efter hjärtstopp i djurstudier

Jag tog läkarexamen 2017, gjorde min allmäntjänstgöring i Lidköping och gör nu specialiseringstjänstgöring i samma stad på en vårdcentral. Mastersuppsatsen, som jag skrev under Tomas Deierborgs handledning, blev ganska omfattande och resultaten publicerades först i år. I uppsatsen undersökte vi i djurstudier med hjälp av metaanalys effekterna av nedkylning, eller mer korrekt temperaturreglering, som behandling efter hjärtstopp.

Nedkylning av kroppstemperaturen efter framgångsrik hjärtlung-räddning efter hjärtstopp har använts som behandling på människor sedan ungefär millennieskiftet, men studier på människor som gjorts de senaste åren har ifrågasatt dess nytta. Vi ville därför titta närmare på de djurstudier som legat till grund för behandlingen. Kortfattat så samlade vi systematiskt ihop de djurstudier som studerat nedkylning som behandling för hjärtstopp genom åren och vägde samman resultaten - en så kallad metaanalys. Vi såg att området var välstuderat och nästan hur man än vred och vände på experimentell design (nedkylningens timing, djup och längd, hjärtstoppets allvarlighetsgrad, tid till utvärdering etc.) så var nedkylning något som i princip genomgående påverkade djurens utfall (mätt som död, grad av neurologisk funktion och/eller sjukliga förändringar i hjärnvävnaden) positivt jämfört med kontrollgrupperna. Däremot så såg vi att man företrädesvis använde unga och friska djur, kort uppföljning, med mera, vilket sällan speglar den kliniska verkligheten. Dessutom var själva studiekvaliteten ofta låg (ingen blindning av analysen av utfall, ingen registrering av bortfall från studierna etc.).

Take home message:

• I djurstudier av hjärtstopp visar nedkylning överlag mycket positiva resultat, men…
• Djurstudierna speglar sällan den kliniska verkligheten, vilket är något framtida forskning på området kan förbättra för att möjliggöra överföring av denna behandling från djur till människa.
• Alla metoder har sina begränsningar, så även metaanalys. Att slå ihop resultat från studier som skiljer sig åt blir orättvist och är lite som att jämföra äpplen och päron - det är bara en värdefull jämförelse om man vill säga något generellt om frukt.

Kontaktuppgifter: hilmerolai [at] icloud [dot] com (hilmerolai[at]icloud[dot]com) 

Bibbi Storn och Geraldine Verdier

Uppsatstitel: Systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av overklighet under vårdtiden på en intensivvårdsavdelning

Vi tog examen som specialistsjuksköterskor inom intensivvård våren 2019, och vi båda arbetar numera på Thoraxintensiven, Skånes universitetssjukhus Lund. Vår uppsats skrev vi under utbildningen och den syftade till att beskriva patienters upplevelser av overklighet under vårdtiden på en intensivvårdsavdelning. Ämnet ansåg vi relevant och av stort intresse då tidigare studier påvisade att dessa overkliga upplevelser i form av vanföreställningar, hallucinationer, paranoia och mardrömmar kunde medföra patienten psykiskt illabefinnande/ ohälsa en lång tid efter sjukhusvistelsen. Därmed påverkade dessa upplevelser en patients psykiska välbefinnande negativt, och det var inte ovanligt att Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kunde utvecklas av upplevelserna efter sjukhusvistelsen. Mindre förekommande av overklig upplevelse var drömmar som gav patienten psykiskt välbefinnande. 

Studien resulterade i två huvudteman: 
Upplevelsen av otrygghet som var negativ och upplevelsen av trygghet som var positiv. Dessa huvudteman hade tillhörande subteman där upplevelsen av otrygghet innefattade: overklig verklighet som blev verklig, en fruktan för det okända, inre obehaglig färd, en kamp för överlevnad, skrämmande fiktiva figurer och objektifiering. 
Upplevelsen av trygghet inbegrep den goda drömmen. 
Känslor i form av rädsla, frustration, ilska, panik och förvirring återkom i upplevelsen av otrygghet medan lycka, lugn och glädje genomsyrade upplevelsen av trygghet.

Take home message: 

• Känslorna finns i olika former vilka är emotionellt starka och mycket verkliga för patienten. 
• Upplevelserna påverkar patienterna framförallt negativt vilket kan ge långsiktiga problem. 
• Patientens upplevelse av trygghet är viktig.
• (Intensivvårds)sjuksköterskan har en viktig roll för patientens välbefinnande i dennes overkliga upplevelser under vårdtiden. Omvårdnaden och bemötandet kan påverka patientens välmående och psykiska välbefinnande efter sjukhusvistelsen.
• Utökad kunskap hos (intensivvårds)sjuksköterskor om patienters overklighetskänslor behövs för att förbättra mötet och omhändertagandet av dessa patienter. Vetskapen om hur patienten påverkas kan möjliggöra förbättring av både den medicinska vården och omvårdnaden. 

Kontaktuppgifter: bibbi [dot] storn [at] skane [dot] se (bibbi[dot]storn[at]skane[dot]se) & geraldine [dot] verdier [at] skane [dot] se (geraldine[dot]verdier[at]skane[dot]se)