Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Samverkan: Andra lärosäten

Olika perspektiv på forskarutbildningen

Nationellt dekanmöte i Lund, 9-10 april 2019

För närvarande är forskarutbildningen en komplex utmaning som inte bara kräver kompetens utan också ständig beredskap för förändring och förbättring.

Därför är det inte förvånande att många parametrar påverkar genomförbarheten och kvaliteten av forskarutbildningen. Många intressenter har ett betydande inflytande i denna process och det kan leda till olika målsättningar som inte nödvändigtvis överlappar varandra. Syftet med paneldiskussionen om olika perspektiv på forskarutbildningen var att skapa en bas för gemensamma målsättningar. Förutsättningen för detta är att varje intressent förklarar sina förväntningar, vilka förstås och accepteras av övriga intressenter. Först då finns det ett fundament för en konstruktiv diskussion som kan leda till gemensamma och nya riktlinjer.

Därför bjöd vi in representanter för  olika intressenter.. Det faktum att konceptet har varit framgångsrikt visades tydligt då det fanns en hel del saker vi var överrens om inom många ämnen, till exempel införande av ytterligare examinationssteg för doktorander och bedömningskriterier för handledare. Därför var mötet oerhört framgångsrikt och har lagt grunden för de gemensamma målsättningarna som kan hjälpa till att förbättra doktorandutbildningen.

Heiko Herwald, vicedekan

Se video från föreläsningar och paneldiskussionen

Samtliga länkar nedan går till webbplatsen för YouTube.

Heiko Herwald och Petter Hartman (4.48 min) - Introduktion

Gudrun Edgren (22.29 min) - Forskarutbildning i skärningspunkten mellan utbildning, forskning och samverkan
Forskarutbildningen befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning, forskning och samverkan och är en av universiteten högt prioriterad verksamhet. Trots det är forskarutbildning ofta ”osynlig” i universitetens visioner och strategiska dokument vilket gör att olika intressenter kan placera forskarutbildningen antingen i utbildning eller forskning och med olika grad av kontakt med omgivningen. Statliga reformer under de senaste ca 20 åren har formaliserat forskarutbildningen som en del av utbildning samtidigt som finansieringen av den i ökande grad blivit extern. Externfinansierad forskning har höga krav på publikationer och meriter och detta kan leda till en spänning i forskarutbildningen mellan att uppfylla utbildningens krav och forskningens krav, vilket i sin tur kan leda en risk att forskarutbildningen blir sämre anpassad till omgivningens behov.

Robert Harris (15.23 min) - Doktorandutbildning i Europa och Orpheus vision
Internationellt finns det en stor variation när det gäller innehåll, examination, finansiering och tid i forskarutbildningen. Samtidigt bedöms de som likvärdiga. ORPHEUS är ett nätverk bestående av universitet och högskolor som är dedikerat att utveckla och sprida ”best practice” inom forskarutbildning. Processen för självutvärdering och bedömning är flexibel och relativt enkel och skulle kunna användas på samtliga svenska universitet för att utveckla forskarutbildningen.

Annika Pontén (16.01 min) - Hur många forskarutbildade behöver Sverige?

Ulrich von Pawel-Rammingen (14.47 min) - Kvalitet före kvantitet, eller..?
Hur hanteras kvalitetsaspekten i forskarutbildningen och har den betydelse för hur många doktorander som ska utbildas? De senaste åren har antalet nyantagna doktorander stadig minskat. Det saknas enkla förklaringsmodeller för denna trend och i presentationen ställs frågan om den forskarutbildningen som vi bedriver idag helt enkelt inte är tillräcklig bra för att locka nationella och internationella top-studenter?! Jämfört med europeiska lärosäten saknas kvalitetsdrivande trösklar och upplägget av forskarutbildningen är full av fallgropar och motsägelser. Om lärosäten producerar doktorer med riktig och användbar kompetens - som gör skillnad där de än hamnar - så skulle det generera en efterfrågan på forskarutbildade personer. Förslag hur man kan nå högre kompetens skulle kunna inkludera att möjliggöra kortare provanställningar före antagning, vilket skulle inte minst vara i studenternas intresse, samt att tillämpa en examination före disputationen, exempelvis en sluten examination av några examensmål före den offentliga disputationen med examination av övriga nationella mål.

Hannie Lundgren (15.38 min) - Behov av doktorander respektive disputerade kollegor inom hälso- och sjukvård
H&S står inför stora strukturella förändringar och för att klara av dessa finns ett stort behov av forskarutbildad klinisk personal. Det gäller såväl läkare som de med medellånga vårdutbildningar och annan personal. Det gäller dock att få en bra mix mellan olika ämnen och yrkesgrupper. Ett problem som vi måste lösa är att så få disputerade läkare fortsätter med sin forskning och blir docentkompetenta. Vi måste hitta en incitamentstruktur så att vi får fler docentkompetenta handledare.

Tina Persson (16.43 min) - Hur attraktiva är forskarutbildad arbetskraft i näringslivet? Och finns det ett framtida behov av deras kompetens?
Hur attraktiva är PhDs på den Svenska arbetsmarknaden? De flesta PhDs kommer inte att göra en klassisk akademisk karriär. Statistik visar att 90% av utbildade PhDs kommer att göra en icke akademisk karriär inom tex industrin, sjukvården eller inom staten. Ska det vara så eller utbildar vi för många PhDs. Presentation visar på att de flesta PhDs som inte gör en klassisk akademisk karriär får jobb inom andra områden och är nöjda. Omställningen från akademin till annan karriär är ca 6-9 månader. Undersökning visar även att det råder en "miss-match" i förväntningar då ca 50% av doktoranderna började doktorera för att söka sig till en akademisk karriär. Inställning till akademisk karriär ändras under utbildning. Presentation är en blandning av statistik från tidskriften Nature och tankar från föreläsare Dr. Tina Persson, Passage2Pro AB.

Anna Blom (12.51 min) - Hur blir en nyligen disputerad forskare kompetitiv hos Vetenskapsrådet?

Malin Parmar (15.27 min) - Forskarnas förväntningar

Marcus Lockowandt (14.36 min) - Hur mycket utbildning vill vi ha i vår doktorandutbildning?
Vi skickade ut en enkät till doktorander vid dem medicinska fakulteterna. Enkäten var framför allt inriktad på att bedöma om doktorander vill ha mer eller mindre kurser och om det finns tillräcklig karriärvägledning. Den var framför allt utformad med Lunds universitets kurssystem i åtanke och svar från andra lärosäten bör därför tas med en nypa salt. Enkäten visade framför allt på att det inte finns en önskan om att öka mängden kurser och att halvtidsstudenter vid Lunds universitet har svårt att hinna med. Vidare så efterfrågades också mer karriärvägledning, framför allt av handledaren.

Paneldiskussion (1.16.43 min)

Talare och deltagare i paneldiskussionen:

Anna Blom, professor Lunds universitet, ordförande i ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet

Gudrun Edgren, professor em. Lunds universitet, expert MedCUL

Robert Harris, professor i och vicerektor för forskarutbildning vid KI samt nuvarande president av ORPHEUS

Marcus Lockowandt, doktorand, Lunds universitet 

Hannie Lundgren, forskningschef, Region Skåne

Malin Parmar, professor, Lunds universitet

Tina Persson, Career Development Specialist, Passage2Pro

Annika Pontén, ställföreträdande generaldirektör för UKÄ

Ulrich von Pawel-Rammingen, professor, studierektor för forskarutbildningen Umeå universitet 

Sidansvarig: