Strokeveckan 2020

I samband med den internationella strokedagen den 29 oktober arrangerar Medicinska fakulteten Strokeveckan 2020, den 26-29 oktober. 

Från måndag till torsdag kommer vi att uppmärksamma fakultetens arbete med strokeforskning i samarbete med Region Skåne och Sparbanken Skåne. Håll utkik på fakultetens Facebooksida www.facebook.se/medicinskafakulteten

Program för Strokeveckan 2020:

Denna sida kommer även att uppdateras löpande.


Bakgrund  

Varje år får cirka 26 000 personer i Sverige stroke. Stroke kommer plötsligt och ofta vänds livet upp och ner för både drabbade och anhöriga. Tack vare forskningen lever idag många som annars skulle dött i stroke. De som överlever kan nu få högre livskvalitet eftersom forskning har gett oss viktiga kunskaper om behovet av eftervård med god omvårdnad och nödvändig och adekvat rehabilitering. Men vi vill inte bara kunna hjälpa de som fått stroke. Vi vill se till att det är färre som från början drabbas av stroke. 

I januari 2016 tillkännagavs en donation från en av Sparbanken Skånes ägarstiftelser på 16 miljoner kronor till fördjupad forskning om stroke vid Lunds universitet. 
Medicinska fakulteten är oerhört tacksamma för det ekonomiska stöd vi får från Sparbanken Skåne i detta livsviktiga arbete kring stroke. Tack vare Sparbanken Skånes forskningsanslag, pris för masteruppsatser och forskningspris kan vi tillsammans förebygga stroke, minska dödligheten och ge de överlevande bättre livskvalitet. 

Här kan ni se hälsningar från Erik Renström, Dekan, Medicinska fakulteten, Björn Ekmehag, Förvaltningschef SUS och Rasmus Roos, vice VD Sparbanken Skåne.


Mottagare av Sparbankens forskningsanslag

Under 2020 har Sparbanken Skåne beslutat att tilldela forskningsanslag till 9 st. forskare vid Lunds universitet. Sparbanken Skåne vill med anslagen främja forskning inom området stroke. 

Se forskarna själva presentera sin forskning.

  • Saema Ansar, docent

Novel strategies to improve thrombolysis and stimulate recovery after stroke by nanotechnology
Kontaktinformation: saema [dot] ansar [at] med [dot] lu [dot] se

  • Christina Brogårdh, professor

Disability of upper extremity after stroke and new rehabilitation interventions to improve functioning
Kontaktinformation: christina [dot] brogardh [at] med [dot] lu [dot] se

  • Gunnar Engström, professor

Novel risk factors for ischemic stroke in the general population
Kontaktinformation: gunnar [dot] engstrom [at] med [dot] lu [dot] se

  • Arne Lindgren, professor, överläkare

Stroke - clinical and genetic factors influencing: Risk, symptoms, and recovery
Kontaktinformation: Arne [dot] G [dot] Lindgren [at] skane [dot] se

  • Anja Meissner, bitr. universitetslektor, docent

Sphingosine-1-phoshate signaling in astrocytes is a critical modulator of stroke outcome
Kontaktinformation: anja [dot] meissner [at] med [dot] lu [dot] se

  • Bo Norrving, professor, överläkare

Stroke care and post-stroke outcomes: a Swedish national perspective
Kontaktinformation: bo [dot] norrving [at] med [dot] lu [dot] se

  • Teresa Ullberg, specialistläkare neurologi, PhD

Structured post-stroke follow-up at Skåne University Hospital in Malmö – The Struct FU study
Kontaktinformation: teresa [dot] ullberg [at] med [dot] lu [dot] se

  • Karsten Ruscher, docent

Modulation of parvalbumin interneurons to enhance recovery after stroke
Kontaktinformation: karsten [dot] ruscher [at] med [dot] lu [dot] se

  • Bengt Zöller, professor

Familial factors and outcome (mortality) of ischemic and hemorrhagic stroke in Sweden
Kontaktinformation: bengt [dot] zoller [at] med [dot] lu [dot] se
 


StrokeSyd

- Forskning, vårdutveckling och innovationer inom området stroke

Idag uppmärksammar vi StrokeSyd, som är ett nätverk av forskare och vårdpersonal vid SUS, Skånes sjukhus nordväst, Skånes sjukhus nordöst och södra Halland, stark forskning och vårdutveckling. 

Hör ordförande Christina Brogårdh informera om StrokeSyd


Patientföreningar

Vi vill uppmärksamma de patientföreningarna som vi samarbetar med inom stroke.

Här kan du läsa mer om varje enskild patientförening. 

 

patientföreningar loggor


Mottagare av Sparbanken Skånes forskningspris 

Linda Johnson, tilldelas Sparbanken Skånes forskningspris 2020 för sina nyskapande studier av faktorer som ökar risken att drabbas av förmaksflimmer. Studierna kan komma att få stor klinisk betydelse för arbetet att tidigt identifiera personer som riskerar att drabbas av stroke.

Prisutdelning sker i samband med Kunskapskrogen den 1 december. 

Hör pristagaren Linda Jonson berätta om sin strokeforskning
Hör pristagaren Linda Jonson berätta om sin strokeforskning

Kontaktuppgifterlinda [dot] johnson [at] med [dot] lu [dot] se


Mottagare av Sparbanken Skånes pris för mastersuppsatser kring hjärnans sjukdomar 

Under 2020 har Sparbanken Skåne beslutat att dela ut två stycken masterspriser för särskilt framstående examensarbete. 

Hilmer Olai

Metaanalys av nedkylning efter hjärtstopp i djurstudier
Jag tog läkarexamen 2017, gjorde min allmäntjänstgöring i Lidköping och gör nu specialiseringstjänstgöring i samma stad på en vårdcentral. Mastersuppsatsen, som jag skrev under Tomas Deierborgs handledning, blev ganska omfattande och resultaten publicerades först i år. I uppsatsen undersökte vi i djurstudier med hjälp av metaanalys effekterna av nedkylning, eller mer korrekt temperaturreglering, som behandling efter hjärtstopp.

Nedkylning av kroppstemperaturen efter framgångsrik hjärtlung-räddning efter hjärtstopp har använts som behandling på människor sedan ungefär millennieskiftet, men studier på människor som gjorts de senaste åren har ifrågasatt dess nytta. Vi ville därför titta närmare på de djurstudier som legat till grund för behandlingen. Kortfattat så samlade vi systematiskt ihop de djurstudier som studerat nedkylning som behandling för hjärtstopp genom åren och vägde samman resultaten - en så kallad metaanalys. Vi såg att området var välstuderat och nästan hur man än vred och vände på experimentell design (nedkylningens timing, djup och längd, hjärtstoppets allvarlighetsgrad, tid till utvärdering etc.) så var nedkylning något som i princip genomgående påverkade djurens utfall (mätt som död, grad av neurologisk funktion och/eller sjukliga förändringar i hjärnvävnaden) positivt jämfört med kontrollgrupperna. Däremot så såg vi att man företrädesvis använde unga och friska djur, kort uppföljning, med mera, vilket sällan speglar den kliniska verkligheten. Dessutom var själva studiekvaliteten ofta låg (ingen blindning av analysen av utfall, ingen registrering av bortfall från studierna etc.).

Take home message:

  • I djurstudier av hjärtstopp visar nedkylning överlag mycket positiva resultat, men…
  • Djurstudierna speglar sällan den kliniska verkligheten, vilket är något framtida forskning på området kan förbättra för att möjliggöra överföring av denna behandling från djur till människa.
  • Alla metoder har sina begränsningar, så även metaanalys. Att slå ihop resultat från studier som skiljer sig åt blir orättvist och är lite som att jämföra äpplen och päron - det är bara en värdefull jämförelse om man vill säga något generellt om frukt.

Kontaktuppgifter: hilmerolai [at] icloud [dot] com 

 

Bibbi Storm och Geraldine Verdier

Systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av overklighet under vårdtiden på en intensivvårdsavdelning
Vi tog examen som specialistsjuksköterskor inom intensivvård våren 2019, och vi båda arbetar numera på Thoraxintensiven, Skånes universitetssjukhus Lund. Vår uppsats skrev vi under utbildningen och den syftade till att beskriva patienters upplevelser av overklighet under vårdtiden på en intensivvårdsavdelning. Ämnet ansåg vi relevant och av stort intresse då tidigare studier påvisade att dessa overkliga upplevelser i form av vanföreställningar, hallucinationer, paranoia och mardrömmar kunde medföra patienten psykiskt illabefinnande/ ohälsa en lång tid efter sjukhusvistelsen. Därmed påverkade dessa upplevelser en patients psykiska välbefinnande negativt, och det var inte ovanligt att Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kunde utvecklas av upplevelserna efter sjukhusvistelsen. Mindre förekommande av overklig upplevelse var drömmar som gav patienten psykiskt välbefinnande. 

Studien resulterade i två huvudteman: 
Upplevelsen av otrygghet som var negativ och upplevelsen av trygghet som var positiv. Dessa huvudteman hade tillhörande subteman där upplevelsen av otrygghet innefattade: overklig verklighet som blev verklig, en fruktan för det okända, inre obehaglig färd, en kamp för överlevnad, skrämmande fiktiva figurer och objektifiering. 
Upplevelsen av trygghet inbegrep den goda drömmen. 
Känslor i form av rädsla, frustration, ilska, panik och förvirring återkom i upplevelsen av otrygghet medan lycka, lugn och glädje genomsyrade upplevelsen av trygghet.

Take home message: 

  • Känslorna finns i olika former vilka är emotionellt starka och mycket verkliga för patienten. 
  • Upplevelserna påverkar patienterna framförallt negativt vilket kan ge långsiktiga problem. 
  • Patientens upplevelse av trygghet är viktig.
  • (Intensivvårds)sjuksköterskan har en viktig roll för patientens välbefinnande i dennes overkliga upplevelser under vårdtiden. Omvårdnaden och bemötandet kan påverka patientens välmående och psykiska välbefinnande efter sjukhusvistelsen.
  • Utökad kunskap hos (intensivvårds)sjuksköterskor om patienters overklighetskänslor behövs för att förbättra mötet och omhändertagandet av dessa patienter. Vetskapen om hur patienten påverkas kan möjliggöra förbättring av både den medicinska vården och omvårdnaden. 

Kontaktuppgifter: bibbi [dot] storn [at] skane [dot] se & geraldine [dot] verdier [at] skane [dot] se
 

Strokeveckan 2020

Vinjettbild Strokedagen i Lund

Kontakt

Ella Stensson, projektledare evenemang
Tel: +46 46-222 30 18
E-post: ella [dot] stensson [at] med [dot] lu [dot] se

Julia Lundh Rafstedt, kommunikatör

E-post: Julia [dot] lundh_rafstedt [at] med [dot] lu [dot] se

 

Om Strokedagen

Strokedagen i Lund arrangeras av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne med stöd från Sparbanken Skåne.

Läs mer om arrangörerna nedan: