Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Pristagare Bundy Academy 2019

Anslag till forskning på hjärnans sjukdomar

Nya sätt att tidigt diagnosticera Parkinsons sjukdom och frontotemporal demens – det är vad 2019 års Bundy Academy-forskare letar efter.

Syskonen Eva och Göran Bundy har inrättat en stiftelse till stöd för medicinsk forskning vid Lunds universitet, specifikt inom områdena neurologi och kardiologi.

Årets pristagare är Victoria Larsson och Alexander Santillo inom neurologi och de får 200 000 kr vardera. I priset ingår också ett mentorskap.

Potential att diagnosticera tidigare

Parkinsons sjukdom och atypiska parkinsonsjukdomar börjar flera år innan de första symptomen är tydliga. Det öppnar ett fönster i tid för att diagnosticera och starta behandling betydligt tidigare än idag.

Victoria Larsson är forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö samt ST-läkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus.

Hennes projekt inriktar sig på att utforska nya biomarkörer som kan bidra till en tidigare och mer korrekt diagnos. Fokus är på visualisering av olika sjukdomsprocesser, bland annat med hjälp av PET-kameraundersökning*.

- Forskningsprojektet ska precis börja. Att det kan ske nu är tack vare stödet från Bundy Academy. Det är väldigt roligt och positivt att få skjuts på vägen på detta sätt, berättar Victoria Larsson som tidigare disputerat på en avhandling om Lewy Body, en av flera olika demenssjukdomar.

Personlighet förändras gradvis

Alexander Santillo är forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö samt specialistläkare i psykiatri vid Skånes universitetssjukhus och Psykiatri Skåne.

Han studerar frontotemporal demens (tidigare kallad pannlobsdemens). Diagnosen frontotemporal demens kan vara svår att ställa.

Vid sjukdomen sker en gradvis förändring av personens personlighet. Ett stort bekymmer är att personens förmåga till empati minskar, och att empati är svårt att mäta. Denna studie försöker mäta förmågan till empati genom en funktionell magnetkameraundersökning samt undersöka om metoden kan användas för tidig diagnostik.

- Empati är bland det tidigaste och mest specifika som påverkas vid frontotemporal demens och det är därför en bra måltavla. Men eftersom det är svårt att diagnosticera genom samtal med den enskilda patienten behövs en metod med ett kvantitativt mått, förklarar Alexander Santillo.

Text: Johanna Sandahl, Björn Martinsson samt pristagarna