Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Bertil Hood

Internmedicinsk profil med fokus på hjärt-kärlsjukdomar

Professor Bertil Hood (1917-1991)var en av 1900-talets stora internmedicinska profiler i Sverige och är känd för sina banbrytande insatser för svensk klinisk hypertoniforskning (hjärt-kärlsjukdomar) och sin stora entusiasm för hälsoundersökningar och förebyggande åtgärder. Han var under många år knuten till universitetssjukhuset i Lund samt MAS i Malmö.

Åter till Malmö vid 56 års ålder 

Bertil Hood föddes i Malmö den 4 februari 1917, en stad som han så småningom återvände till efter en rad olika tjänstgöringar runt om i Sverige. Efter studentexamen i Malmö 1935 kom Hood till Lund för att läsa medicin, men flyttade så småningom till Göteborg där han disputerade 1950 på en avhandling som handlade om vilka effekter inhalation av koldioxid har på njuren hos olika typer av patienter, bl.a. hypertoniker (1). Två år senare blev han docent i medicin vid samma universitet. De kliniska åren förde Hood till olika städer, däribland Borås, Falun, Jönköping och Lund. Under åren 1954-71 var Hood biträdande överläkare på medicinska kliniken, Sahlgrenska sjukhuset, i Göteborg. Två år senare, efter en kort vistelse i Uppsala, blev han professor i njurmedicin i Lund och därefter professor i internmedicin i Malmö, där han var verksam fram till sin pensionering.

Forskning kring hjärt-kärlsjukdomar 

Hoods vetenskapliga och kliniska insatser kom att genomlöpa flera olika stadier. Hans bakgrund var njurmedicinen och metabolismens värld, vars olika aspekter han behärskade bättre än de flesta samtida läkare. Det första stora intresset blev njurens kärlförsörjning och cirkulation, ett intresse som utvecklades mot högt blodtryck och olika former av primär och sekundär hypertoni samt dessa tillstånds behandling. Man bör komma ihåg att ännu på 1940- och 50 talen så var stora hjärnblödningar och hjärtsvikt viktiga följdtillstånd till kraftig blodtrycksstegring, s.k. malign hypertoni. Denna forskning ledde sedan fram till ett flera decenniers långt arbete kring diagnostik och behandling av hypertoni samt med hypertoni uppträdande skador på olika organsystem, fr.a. njure, hjärta och hjärna (2-9). Hood bör ihågkommas som den läkare som först startade med medikamentell hypertonibehandling i Sverige, vilket skedde i oktober 1950 på medicinmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Man hade då endast tillgång till autonomt verkande medel, s.k. sympatikolytiska ganglieblockerare (hexamethonium), vilka visserligen sänkte blodtrycket men till priset av omfattande biverkningar, fr.a. yrsel. Efterhand utvecklades behandlingen när man fick tillgång till diuretika (tiazider) och kärlvidgande läkemedel (hydralazin) med blodtryckssänkande effekter. Det skulle dröja till i början av 1970-talet innan man fick moderna beta-receptorblockerare vilket underlättade införandet av en mer mångsidig och lättstyrd behandling.

Tiden i Malmö 

Under sina år som verksam i Malmö kom Hood att sätta sin prägel på såväl forskningen som det kliniska arbetet i samband med ronder, möten etc. Samtida medarbetare kan vittna om hur man kunde bli fångad i korridoren och bli "Hoodad", d.v.s. indragen i en vetenskaplig diskussion som kunde mynna ut i förslag på nya projekt, baserade på Hoods tankar och idéer. En del av dessa idéer visade sig livskraftiga och ledde fram till avhandlingsarbeten, andra var av mer tillfällig karaktär och glömdes snart igen.

Hood var ingen okomplicerad människa och det fanns medarbetare som inte kunde hålla hans höga tempo. Utan Hoods insatser hade vi dock inte kunnat göra de stora erfarenheter som gjorts för att kunna utveckla dessa medicinska områden.

Stor hälsoundersökning 1974 

Hood gjorde en bestående insats när han planerade och startade en stor hälsoundersökning i Malmö 1974; projektet "Malmö Förebyggande Medicin". Projektet gick ut på att hitta personer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar eller dolt alkoholmissbruk, för att sedan erbjuda medicinsk hjälp till dem som uppvisade riskfaktorer.

Senare har man gjort en rad studier kring effekterna av denna stora hälsoundersökning och den medicinska hjälpen. Dessa har visat att resultaten var bäst vid bekämpningen av alkoholmissbruk, medan effekten på hjärt-kärlsjukdomar var mera måttlig vid jämförelser med andra årsklasser som aldrig inbjöds till undersökningarna (10). Malmö Förebyggande Medicin-undersökningen genomfördes mellan åren 1974-1992, och firar i år (2004) sitt 30-årsjubileum. Vid Klinisk Forskningsenhet medicin i Malmö genomföres f.n. en återundersökning av individer som en gång screenades på initiativ av Bertil Hood. Hittills har drygt 4000 genomgått en sådan ny hälsoundersökning, vilken vetenskapligt leds av professor Göran Berglund och docent Peter Nilsson, båda vid Avdelningen för medicin, Universitetssjukhuset MAS.

Text: Docent Peter Nilsson, Enheten för medicinens historia, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Alla referenser kan erhållas efter förfrågan.

Sidansvarig:

Bertil Hood

Bertil Hood