Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Till studenter och medarbetare: För uppdaterad information om coronaviruset, se www.lu.se - Klicka här för att dölja meddelandetTillstudenterochmedarbetare:Föruppdateradinformationomcoronaviruset,sewww.lu.se
Du är här

Möt våra forskare: Söker spår mot äggstockscancer

När Ingrid Hedenfalk för många år sedan läste till biolog valde hon att göra sitt examensarbete om ovarialcancer, eller cancer i äggstockarna. Därefter blev det doktorandstudier med fokus på bröstcancer vid NIH, National Institutes of Health, i USA. Nu har hon arbetat som forskare i mer än ett kvarts sekel och har fokus på att hitta spår i endometriosvävnad som ökar risken att senare i livet få en viss typ av äggstockscancer.

– Min vistelse i USA gav mersmak på medicinsk forskning och sedan några år tillbaka är det åter forskning om äggstockscancer som jag mest ägnar mig åt. Så man kan säga att cirkeln är sluten.

Porträtt Ingrid Hedenfalk
Det finns liv att rädda om kunskapen kring äggstockscancer fördjupas. Ingrid Hedenfalk söker ledtrådar bland kvinnor som haft endometrios.

Äggstockscancer är ingen vanlig cancerform. I Sverige får cirka 600 kvinnor om året diagnosen, att jämföra med omkring 8 000 som får bröstcancer. De flesta som insjuknar är mellan 40-70 år. Cancerformen brukar delas in i fyra grupper, varav de flesta drabbas av den allvarligaste; höggradig serös ovarialcancer.

Endometrios kan vara ledtråd till ny kunskap

Oftast är symtomen inledningsvis vaga och därmed ställs diagnosen sent, vilket ökar risken för en dålig prognos. Men om sjukdomen kan upptäckas tidigt så kan prognosen i de flesta fall vara god.

– I många fall har de som drabbas bara känt en diffus smärta och att magen varit uppsvälld under en tid, säger Ingrid Hedenfalk, som i dag är docent och förutom sitt arbete som forskare också är verksam som universitetslektor vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

– Därför skulle det vara bra om vi tidigt visste vilka kvinnor som har en förhöjd risk att drabbas av äggstockscancer senare i livet och som vi därför ska hålla ett extra öga på.

I en pågående forskningsstudie studerar därför hon och hennes kollegor, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet, kvinnor som tidigare i livet haft endometrios, en faktor som verkar ge en ökad risk för en viss typ av äggstockscancer, nämligen så kallat klarcellig och endometrioid äggstockscancer.


"Som biolog i grunden vill jag också få en ökad biologisk förståelse för sjukdomens mekanismer."


I studien har forskarna letat i journalarkiv för att hitta kvinnor som opererats, först för endometrios och senare i livet för cancer i äggstockarna. Vidare har de grävt fram vävnadsprover från kvinnorna, tagna både vid endometriosoperationen och senare från tumören. Eftersom det inte är så många kvinnor med endometrios som kräver operation och det kan gå lång tid mellan diagnoserna, så är materialet begränsat. 

Finns potential att rädda kvinnors liv

– Vi har lyckats samla ett tjugotal vävnadsprover som vi jämför och analyserar. Det vi hittills sett är att det kan finnas ett samband mellan de molekylära förändringarna i  endometrios och de förändringar som ses i äggstockscancer som utvecklats senare i livet. Men vi har mycket kvar att analysera i studien och framöver ska vi även studera ett större material med kvinnor som haft endometrios, men senare i livet inte utvecklat cancer i äggstockarna och jämföra med de vävnadsprover vi studerar nu. Som biolog i grunden vill jag också få en ökad biologisk förståelse för sjukdomens mekanismer, säger Ingrid Hedenfalk.

– Slår studierna väl ut kan de bidra till att vi i framtiden tidigare kan identifiera en del kvinnor som riskerar att drabbas av endometrios-associerad äggstockscancer. Det skulle kunna rädda många liv.

Text och foto: Olle Dahlbäck


Fakta/Endometrios
Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. Ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. Det är vanligt att den som drabbas behöver behandling för att smärtan ska lindras eller försvinna. Källa: 1177 Vårdguiden

Sidansvarig:

Ingrid Hedenfalk

Namn: Ingrid Hedenfalk

Arbete: forskare och universitetslektor

Forskningsmiljö: Ingrid Hedenfalk ansvarar för forskargruppen ”Bröst- och ovarialcancer” och tillhör forskningsmiljöer inom området onkologi på Medicon Village i Lund och Lund University Cancer Center (LUCC).  Hon har samarbete med andra forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, bland annat på Kvinnokliniken (Päivi Kannisto), vid Skånes onkologiska klinik (Susanne Malander och Jenny Jönsson) och inom patologi (Anna Måsbäck).

Ålder: 51 år 

Familj: make, tonårsson och hund

Bor: Östra Torn i Lund 

Gör på fritiden: Umgås med familjen, trädgård, stickning och den spanska vattenhunden Nemo.

Information om Ingrid Hedenfalk i Lunds universitets forskningsportal