Hypotyreos, underproduktion av sköldkörtelhormon, räknas som en folksjukdom. År 2021 medicinerades enligt Socialstyrelsen 480 000 svenskar mot hypotyreos. 82 procent av dem var kvinnor. Den klart vanligaste orsaken till hypotyreos är autoimmun sköldkörtelinflammation (Hashimotos tyreoidit). Inflammationen leder till att delar av eller hela sköldkörteln långsamt förstörs. Oftast krävs en livslång behandling med sköldkörtelhormon för att ersätta de delar som saknas.

Överproduktion av sköldkörtelhormon – hypertyreos – är inte alls lika vanligt, men runt 3 500 personer insjuknar i detta årligen. Även här är kvinnorna kraftigt överrepresenterade.

– Risken för både under- och överproduktion ökar vid graviditet, efter graviditet och i samband med klimakteriet, säger Mikael Lantz.

Hormoner samt vissa gener som bara kvinnor har misstänks ligga bakom den  stora könsskillnaden i  andel drabbade. Men hittills har forskningen inte tydligt kunnat slå fast ett ”därför”. Den vanligaste orsaken till hypertyreos är autoimmunitet - Graves sjukdom. Vid den attackeras sköldkörteln av antikroppar som stimulerar till ökad produktion av sköldkörtelhormon.

– Det finns tre behandlingsalternativ. Läkemedlet  tyreostatika är oftast ett förstahandsval, som vid behov ger möjlighet att senare välja en mer permanent behandling som radiojod eller operation, berättar Mikael Lantz.

Siffror från Socialstyrelsen visar att över 10 000 svenskar behandlas med tyreostatika. En stor del av Mikael Lantz egen forskning vill förbättra och effektivisera diagnosticering av sköldkörtelsjukdom. I en aktuell artikel i Läkartidningen, går han med flera lundakollegor igenom skånska kliniska erfarenheter av att införa ultraljud som standard vid diagnostik av hormonella rubbningar i sköldkörteln. Länge släpade Sverige efter i att använda ultraljud, och läkarna fick nöja sig med att ta blodprov samt palpera, alltså känna/klämma på sköldkörteln på halsens framsida. Men sedan snart ett decennium har ultraljudsapparaterna blivit allt vanligare på de skånska endokrinologiska mottagningarna. Framför allt yngre läkare förväntar sig att få använda ultraljud som komplement till palpation och blodprov, säger Mikael Lantz.

I Läkartidningen summeras de tyngsta skälen till att använda ultraljud: diagnostiken blir säkrare och mer precis, vilket gör även uppföljningen av patienterna säkrare och effektivare. När en förstorad sköldkörtel upptäcks med hjälp av ultraljud, kan samma läkare säkra nästa behandlingsåtgärd. Utan ultraljud på läkarmottagningen, behöver patienten få tid till röntgenavdelningen. Sedan ska bilderna tolkas och patienten ta minst en vända till hos läkaren. Ultraljuden kortar kedjan, inte minst eftersom diagnos oftast kan ges till patienten direkt efter genomförd ultraljudsundersökning. Men en gedigen utbildning i apparatens funktioner och hur bilderna tolkas är a och o, betonar Mikael Lantz.

I ett pågående projekt om ultraljudsanvändning vid Graves sjukdom, har han och kollegorna gjort nya fynd. De har sett att blodkärlen i sköldkörteln ökar i antal vid obehandlad sjukdom, men att de sjunker parallellt med att antikropparna TRAK gör det.

­– Vi har utvecklat en ny parameter för sjukdomsaktivitet vid Graves, som kan vara av vikt för hur länge man ska behandla patienterna med tyreostatika, säger Mikael Lantz.

2022 deltog Mikael Lantz i Vetenskap & hälsas podd om sköldkörtelsjukdom. Länk till den podden hittar ni här.

Text: Erika Svantesson