Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tema: Blod

Utan blod stannar vården. Den 14 juni är det Internationella blodgivardagen då alla blodgivare tackas. Vid Medicinska fakulteten uppmärksammar vi dagen med att lyfta en liten, liten del av all den forskning med relation till blod som görs vid universitetet.

Sköterska startar blodgivning på forskaren Martin Olsson. Foto.
Professorn och överläkaren Martin L Olsson som är van blodgivare sedan 1987. Foto Åsa Hansdotter.

Biomedicinska analytikern Diana Giraldo Rodriguez tappar blod från professorn och överläkaren Martin L Olsson som är van blodgivare sedan 1987. Hans blod går inte direkt till patienter. Istället används hans röda blodkroppar, som har en särskild blodgruppskombination, för att säkerställa ett lyckat utfall vid alla blodtransfusioner där mottagaren behöver speciellt blod.


 

Närbild på arm under blodgivning. Foto.

Utan blod stannar vården

Frivilligt och utan ersättning? Donation från närstående? I utbyte mot pengar? Blodgivning fungerar olika i olika länder. Men en sak är säker – utan blod stannar vården.

Utan blod stannar vården

 


 

Närbild på hand med tre blodprover i glasrör. Foto.

367 olika blodgrupper – och de blir fler

A, B, AB och O är beteckningen på våra vanliga blodgrupper. Men faktum är att det finns flera hundra därutöver. Blodforskaren Jill Storry har koll på ovanliga blodgrupper.

Ett pusslande med sällsynta blodgrupper - så fungerar det

 


 

Blodplättar i blodkärl. Illustration.

Dubbelarbetande doldis som kan överreagera

Trombocyterna kan reglera blodkoagulationen vid blödning, och de ingår i kroppens infektionsförsvar. Men de kan också överreagera på bakterier och orsaka livshotande sepsis.

Trombocyter – blodets doldisar


 


 

Kvinna arbetar vid laboratoriebänk. Foto.

Högtryck på blodigt allvar

Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för sjukdom i västvärlden.

I Sverige har nästan hälften av alla i åldern 65-85 år högt blodtryck. Varför högt blodtryck är skadligt saknar dock ännu en tillfredsställande förklaring.

Högtryck på blodigt allvar

 

 

 


 

Ansamling av fett i blodkärl. Illustration.

Går det att få friskt blod genom att äta sunt?

 ”Det finns samband mellan maten vi äter och de riskfaktorer som går att se i blodet”, berättar nutritionsforskare Emily Sonestedt.
Kost, socker, fett och dess inverkan på vårt blod'

  

  

Blodpropp – farligt stopp i kroppens system

Det är vanligast att få den i benet.  Blodproppen – vem som helst kan få den och dina arvsanlag kan spela en roll. Forskaren Peter J Svensson är biten av blod och letar efter riskfaktorer för blodpropp.
Vad är en blodpropp och varför drabbas somliga?


 

Bildcollage blodplättar och DNA-spiral. Illustration.

Genterapi kan bli hjälp mot behov av transfusioner

Vid den ovanliga blodbristsjukdomen DBA kan patienten bli beroende av blodtillförsel utifrån livet ut. Nu väcker genterapi hopp om en bättre tillvaro för drabbade.
Blodbristsjukdomen Diamond – Blackfans anemi (DBA)

  


Donation under press

Att donera stamceller till ett syskon med blodsjukdom kan låta som ett självklart val. Men frågan om donation kan väcka känslor och omfattande existentiella frågor.
Upplevelser vid syskondonation av stamceller