Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

VAP-markörstudien

Kartlägger markörer för bättre vård vid lunginflammation under respiratorbehandling

Sedan oktober 2021 pågår en klinisk studie som syftar till att ge sjukvården bättre verktyg att förutspå vilka patienter som kommer få lunginflammation under tiden de ges respiratorvård.

Sjukhusmiljö. Foto.
Foto: Magnus Paulsson

VAP-markörstudien leds av forskare vid Lunds universitet och genomförs i samarbete med intensivvårdsavdelningar i flera svenska regioner och landsting. VAP innebär att man drabbas av lunginflammation under tiden man behandlas med respiratorvård. Det är tyvärr komplicerat för behandlande läkare att diagnostisera VAP eftersom dessa patienter redan är svårt sjuka och sällan uppvisar typiska kännetecken. Detta leder till en risk att behandlingen som patienterna får inte blir den bästa möjliga.

Vad undersöker forskarna?

I den här studien vill forskarna undersöka patientprover för att kartlägga signalämnen i kroppen (biomarkörer) som kan hjälpa vården att mer träffsäkert ställa diagnosen VAP för att på så vis undvika att fel behandling ges. 

Målet är att ge vården bättre kunskap för att tidigare upptäcka och diagnostisera detta tillstånd och därmed kunna sätta in fungerande behandling till de som behöver det.

Vilka personer kan bli aktuella att ingå i studien?

De patienter som är aktuella för studien är personer som vårdas vid en intensivvårdsavdelning och har påbörjat respiratorbehandling under senaste dygnet. Eftersom dessa patienter är svårt sjuka kontaktas anhöriga för ett samråd om medverkan i studien. Om möjligt ber vi sedan om samtycke till medverkan från forskningspersonerna i efterhand, i enlighet med beslut från Etikprövningsmyndigheten.

Studien är granskad och godkänd av Etikprövningsmyndigheten.

Hur går forskningen till?

Ett vätskeprov samlas in från lungorna på de patienter som deltar i studien. Detta prov samlas in genom andningstuben. Prov samlas in från blod och från luftvägen samma dag som studien startar, efter tre dagar och efter sju dagar. Luftvägsprovet är ett vätskeprov från lungorna som hämtas upp genom andningstuben.

I snitt drabbas var tionde patient av lunginflammation under respiratorvård och då tas ytterligare prov från lungorna och blod. Provtagningen innebär en minimal risk för skada eller obehag för patienten och orsakar inga allvarliga komplikationer. För att kunna dra slutsatser använder forskarna även relevant medicinsk information från patientjournalen. 

Den vård som ges påverkas inte av ett deltagande i studien, utan precis samma behandlingar ges och undersökningar görs som är rutin inom sjukvården. Däremot bidrar forskningspersonerna som deltar till ökad kunskap som kan gagna kommande patienter med liknande tillstånd.

Hur får deltagarna reda på resultatet från studien?

All bearbetning av data och alla resultat kommer redovisas på gruppnivå, inga resultat på individnivå delas vidare i någon form. Studien är registrerad på clinicaltrials.gov (NCT05117125).

Resultaten från forskningen kommer att publiceras i medicinska tidskrifter och kommer på så vis sjukvården, forskare och allmänheten till godo.

Flera olika aktörer har varit involverade i studiedesignen för att studien ska vara relevant och resultaten kunna komma till användning. Vi har bland annat diskuterat studiedesignen med Sepsisfonden och med Riksförbundet Hjärt-Lung för att säkerställa att våra frågeställningar är viktiga även ur patienternas och allmänhetens perspektiv.

Forskarna som driver studien är finansierade bland annat av Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Magnus Paulsson. Foto.

Kontakt

Magnus Paulsson
Forskare vid IKVL, Medicinska Fakulteten vid Lunds universitet
Specialistläkare vid VO Infektion, Skånes universitetssjukhus
E-post: magnus [dot] paulsson [at] med [dot] lu [dot] se

Fakta VAP

VAP, Ventilator Associerad Pneumoni, innebär lunginflammation under pågående respiratorbehandling. Det är en vanlig komplikation vid intensivvård och respiratorbehandling. Ungefär en av tio personer som vårdas längre än några dagar i respirator drabbas av VAP, vilket gör det till en av de vanligaste komplikationerna för svårt sjuka patienter.

Fakta biomarkörer

En biomarkör är en mätbar egenskap som indikerar ett normalt eller sjukligt tillstånd, eller svar på en insatt behandling. Ett typiskt exempel är hög kroppstemperatur som en biomarkör för infektion, eller hög sänka som en biomarkör för inflammation. Båda dessa har hög känslighet men låg specificitet. Det innebär att hög kroppstemperatur ofta kan uppmätas vid infektion, men även vid många andra tillstånd så vi kan inte med säkerhet diagnostisera en infektion bara genom hög kroppstemperatur.

Denna studie söker biomarkörer som har både hög känslighet och hög specificitet för VAP, så att vi kan använda biomarkören för att sätta diagnosen direkt med minimal risk att biomarkören egentligen är ett tecken på något annat.