Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Möt våra forskare: Hjälp behövs redan innan minnet sviktar

Kognitiva sjukdomar är samlingsnamnet på en mängd sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt där Alzheimers sjukdom är vanligast. Vid Lunds universitet forskar professor Oskar Hansson och hans kollegor för att hitta metoder som förbättrar diagnostiken såväl som livskvaliteten för personer med kognitiva sjukdomar. 

I dag får ungefär 20 procent av befolkningen under sin livstid en kognitiv sjukdom. Vi lever längre och med en allt äldre befolkning kommer på sikt fler att insjukna. För att förstå sjukdomen bättre undersöker forskare vid enheten för klinisk minnesforskning i Malmö och Lund både patienter och friska individer. 

Oskar Hanssons forskargrupp fokuserar särskilt på Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Forskarna vill få svar på var i hjärnan sjukdomen startar för att förbättra diagnostik och behandling. 

Både alzheimer och parkinson är ofta svåra att diagnosticera tidigt i förloppet och forskarna har visat att förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symptom. Sjukdomarna börjar ofta smygande och det är svårt att säga exakt när och hur sjukdomen började. Ofta söker personer vård först när symptomen har blivit påtagliga, och när de underliggande sjukdomsförändringarna redan är klart framträdande.

– Vi vill hitta och utveckla biomarkörer som förbättrar diagnostiken och förenklar metoderna för att hitta sjukdomen tidigt. Validerade biomarkörer som identifierar sjukdomarna på ett säkert sätt skulle omedelbart minska samhällsbördan och öka livskvaliteten för drabbade individer. Bland annat genom att påskynda symptomatisk behandling, undvika onödiga undersökningar och skapa trygghet för patienterna, säger Oskar Hansson.

 

Oskar Hansson i klinisk miljö för bilddiagnostik. Foto. Bild från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Oskar Hansson kombinerar forskningsdata från hjärnavbildning med data från andra typer av analyser och undersökningar. Tillsammans med kollegor har han utvecklat ett ryggvätskeprov för tidig alzheimerdiagnostik som har rönt stor uppmärksamhet.

Genombrott med utvecklad biomarkör

Ett genombrott kom 2006 när Oskar Hansson tillsammans med sina forskarkollegor utvecklade biomarkörer som kunde mätas i ryggvätska och gav nittio procents säkert resultat för att identifiera Alzheimers sjukdom redan tidigt i förloppet. Efter det har forskarna genom åren förfinat och standardiserat metoder för att diagnosticera sjukdomen.

– Det är verkligen roligt att se att allt fler länder runtom i världen använder sig av ryggvätskeprov i klinisk rutinsjukvård för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom. Dessutom använder man dessa ryggvätskemarkörer i kliniska läkemedelsprövningar för att hitta personer med tidig sjukdom. På så vis är det möjligt att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen innan stora delar av hjärnan har drabbats och förändringarna blivit irreversibla. 

Utöver markörer i ryggvätska har forskargruppen använt sig av PET-kamera för att fastställa var i hjärnan Alzheimers sjukdom börjar. De använder även magnetkamera för att studera hur dessa hjärnförändringar påverkar hjärnans funktion och struktur redan innan symptomen har uppstått. 

Under de senaste åren har forskargruppen utvecklat träffsäkra markörer i blodprov för alzheimer. 

 – Ett av våra huvudfokus just nu är att utveckla metoder för att i primärvården snabbt kunna ställa rätt diagnos. Detta har varit ett mycket stort framsteg även internationellt med tanke på att över hälften av de som drabbas av Alzheimers sjukdom inte får en riktig diagnos inom primärvården i dag.

Vill lösa gåtan

Forskarnas fynd har betydelse för samhället såväl som för patienten. Enkla metoder som kan avslöja demenssjukdomar i ett tidigt skede minskar kostnaderna inom vården, och patienten behöver inte utsättas för invasiva ingrepp och behandling kan påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet.


"För att förstå dessa sjukdomar bättre behöver vi utgå från människan." 


Forskningen på demenssjukdomar är ett rörligt fält och forskarna vid minneskliniken samarbetar nationellt och internationellt. Ofta arbetar de även med olika läkemedels- och medicinteknikföretag för att förbättra diagnostiska metoder, och även prövningar som utvärderar nya läkemedel. 

– För att förstå dessa sjukdomar bättre behöver vi utgå från människan. Ihop med andra internationella forskarteam arbetar vi med bioinformatik där data från klinisk undersökning, genetisk analys, biomarkörer och hjärnavbildning används för att kunna bättre förstå vad som orsakar alzheimer och andra kognitiva sjukdomar.

Text: Tove Gilvad
Foto: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse


Fakta/Kognitiva sjukdomar

Kognitiva sjukdomar (ofta kallade demenssjukdomar) är en stor samhällsutmaning. Cirka 160 000 människor i Sverige är i dag drabbade av någon kognitiv sjukdom och antalet ökar ständigt. Alzheimer är den vanligaste formen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. För närvarande kostar kognitiva sjukdomar samhället nästan 63 miljarder kronor per år, enligt Socialstyrelsen. 

Alzheimers sjukdom förändras gradvis över tid hos den som drabbas och påverkar kognitiva funktioner som minne, beteende och uppfattning av omvärlden. Att få en kognitiv sjukdom innebär stort lidande för den drabbade liksom för anhöriga och andra närstående.

Dagens läkemedel för alzheimer lindrar symptomen, men än saknas botemedel. I forskarsamhället pågår intensiv forskning för att ta fram nya läkemedel på området och på hur de läkemedel som finns i dag kan användas bättre.

Oskar Hansson

Porträtt Oskar Hansson. Foto.

Namn och titel: Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö. 

Bakgrund: Född 1975. Startade läkarutbildning 1994. Blev professor i neurologi vid Lunds universitet 2017. Oskar Hansson arbetar kliniskt en dag i veckan på minneskliniken. Han är ansvarig läkare för klinikens mottagning som nyligen har flyttat in i en ny gemensam byggnad nära Triangeln i Malmö. 

Något jag lärt mig av: Jag vill alltid vara transparent med min forskning, metoder och resultat, fast det har hänt att mina idéer har kopierats av andra forskargrupper. Men det viktigaste är ju att resultat kommer fram, vilka kan förbättra livet för de som är drabbade av en kognitiv sjukdom. 

Intresse: Jag springer gärna längre rundor i kuperad terräng med andra. Ju mer svårframkomlig en bana är desto roligare.

Superpower: Andra skulle nog säga att jag ofta tänker utanför boxen och har en bra intuition för vad som är korrekt eller inte. Jag har även ett stort inre driv att vilja förbättra saker och är nog bra på att se till att vi uppnår de mål som vi satt upp i forskargruppen.

Information om Oskar Hansson i Lunds universitets forskningsportal