I dag får ungefär 20 procent av befolkningen under sin livstid en kognitiv sjukdom. Vi lever längre och med en allt äldre befolkning kommer på sikt fler att insjukna. För att förstå sjukdomen bättre undersöker forskare vid enheten för klinisk minnesforskning i Malmö och Lund både patienter och friska individer. 

Oskar Hanssons forskargrupp fokuserar särskilt på Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Forskarna vill få svar på var i hjärnan sjukdomen startar för att förbättra diagnostik och behandling. 

Både alzheimer och parkinson är ofta svåra att diagnosticera tidigt i förloppet och forskarna har visat att förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symptom. Sjukdomarna börjar ofta smygande och det är svårt att säga exakt när och hur sjukdomen började. Ofta söker personer vård först när symptomen har blivit påtagliga, och när de underliggande sjukdomsförändringarna redan är klart framträdande.

– Vi vill hitta och utveckla biomarkörer som förbättrar diagnostiken och förenklar metoderna för att hitta sjukdomen tidigt. Validerade biomarkörer som identifierar sjukdomarna på ett säkert sätt skulle omedelbart minska samhällsbördan och öka livskvaliteten för drabbade individer. Bland annat genom att påskynda symptomatisk behandling, undvika onödiga undersökningar och skapa trygghet för patienterna, säger Oskar Hansson.

Genombrott med utvecklad biomarkör

Ett genombrott kom 2006 när Oskar Hansson tillsammans med sina forskarkollegor utvecklade biomarkörer som kunde mätas i ryggvätska och gav nittio procents säkert resultat för att identifiera Alzheimers sjukdom redan tidigt i förloppet. Efter det har forskarna genom åren förfinat och standardiserat metoder för att diagnosticera sjukdomen.

– Det är verkligen roligt att se att allt fler länder runtom i världen använder sig av ryggvätskeprov i klinisk rutinsjukvård för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom. Dessutom använder man dessa ryggvätskemarkörer i kliniska läkemedelsprövningar för att hitta personer med tidig sjukdom. På så vis är det möjligt att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen innan stora delar av hjärnan har drabbats och förändringarna blivit irreversibla. 

Utöver markörer i ryggvätska har forskargruppen använt sig av PET-kamera för att fastställa var i hjärnan Alzheimers sjukdom börjar. De använder även magnetkamera för att studera hur dessa hjärnförändringar påverkar hjärnans funktion och struktur redan innan symptomen har uppstått. 

Under de senaste åren har forskargruppen utvecklat träffsäkra markörer i blodprov för alzheimer. 

 – Ett av våra huvudfokus just nu är att utveckla metoder för att i primärvården snabbt kunna ställa rätt diagnos. Detta har varit ett mycket stort framsteg även internationellt med tanke på att över hälften av de som drabbas av Alzheimers sjukdom inte får en riktig diagnos inom primärvården i dag.

Vill lösa gåtan

Forskarnas fynd har betydelse för samhället såväl som för patienten. Enkla metoder som kan avslöja demenssjukdomar i ett tidigt skede minskar kostnaderna inom vården, och patienten behöver inte utsättas för invasiva ingrepp och behandling kan påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet.

"För att förstå dessa sjukdomar bättre behöver vi utgå från människan." 

Forskningen på demenssjukdomar är ett rörligt fält och forskarna vid minneskliniken samarbetar nationellt och internationellt. Ofta arbetar de även med olika läkemedels- och medicinteknikföretag för att förbättra diagnostiska metoder, och även prövningar som utvärderar nya läkemedel. 

– För att förstå dessa sjukdomar bättre behöver vi utgå från människan. Ihop med andra internationella forskarteam arbetar vi med bioinformatik där data från klinisk undersökning, genetisk analys, biomarkörer och hjärnavbildning används för att kunna bättre förstå vad som orsakar alzheimer och andra kognitiva sjukdomar.

Text: Tove Gilvad
Foto: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Fakta/Kognitiva sjukdomar

Kognitiva sjukdomar (ofta kallade demenssjukdomar) är en stor samhällsutmaning. Cirka 160 000 människor i Sverige är i dag drabbade av någon kognitiv sjukdom och antalet ökar ständigt. Alzheimer är den vanligaste formen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. För närvarande kostar kognitiva sjukdomar samhället nästan 63 miljarder kronor per år, enligt Socialstyrelsen. 

Alzheimers sjukdom förändras gradvis över tid hos den som drabbas och påverkar kognitiva funktioner som minne, beteende och uppfattning av omvärlden. Att få en kognitiv sjukdom innebär stort lidande för den drabbade liksom för anhöriga och andra närstående.

Dagens läkemedel för alzheimer lindrar symptomen, men än saknas botemedel. I forskarsamhället pågår intensiv forskning för att ta fram nya läkemedel på området och på hur de läkemedel som finns i dag kan användas bättre.