Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskningsetik

Många av de medicinska forskningsstudier som planeras och genomförs rymmer olika etiska frågeställningar och dilemman. Det kan till exempel gälla patientsäkerhet, djurförsök eller användning av känsliga persondata.

Det finns därför olika lagar och regelverk som ska säkerställa att forskningen är medicinskt motiverad och att skaderiskerna minimeras.

Känsliga personuppgifter

I forskning där det ingår uppgifter med koppling till nu levande personer gäller särskilda regler och lagar. Om behandlingen rör känsliga personuppgifter (till exempel etniskt ursprung eller sexuell läggning) måste forskningen dessutom genomgå etisk prövning hos Etikprövningsmyndigheten.

Deltagande patienter och försökspersoner - informerat samtycke

Förutom eventuella klartecken att genomföra forskningsstudien som sådan behövs ofta även andra tillstånd. Är det en patient- eller befolkningsstudie behövs i de flesta fall samtycke från deltagarna. Det innebär att de bland annat ska ha informerats om och förstått studiens syfte samt eventuella risker och fördelar med att medverka, och därefter tackat ja till att delta.

Djurförsök

Forskare som behöver genomföra ett djurförsök behöver särskilt tillstånd, läs mer på sidan om djurförsök.

Forskning på prover och registerdata

Forskning på mänskligt blod, vävnad m.m. kräver normalt sett ett etiskt tillstånd. Det gäller oavsett om det handlar om material från en levande och eller avliden person. Ska provet lagras i en biobank måste provgivaren ha gett sitt samtycke.

Vid stora registerstudier som bygger på redan tidigare insamlade persondata (som finns i till exempel kvalitetsregister och folkbokföring) är det inte alltid ett krav att deltagarna på nytt samtycker till att en forskare använder materialet. Det är då vanligt med en förenklad hantering där information sprids via hemsidor och dagsmedia. Informationen ska innehålla uppgifter om vart man vänder sig ifall man inte vill medverka i studien.

God forskningssed 

God forskningssed betyder bland annat att lagar och etiska krav med bäring på forskningen uppfylls. Sedan 2020 finns en särskild lag i Sverige som handlar om god forskningssed och något som benämns oredlighet i forskning.

Oredlighet i forskning innebär att en forskare eller doktorand har fabricerat, förfalskat eller plagierat sina forskningsresultat eller andra delar som ingår i forskningen.

Oredlighet i forskning utreds av en nationell nämnd: Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

Det finns fler saker som kan strida mot god forskningssed. Exempel är felaktiga uppgifter om en persons insats i forskningen eller att använda någon annans data utan tillstånd. 

Misstankar som inte gäller oredlighet i forskning utan andra oegentligheter utreds vid Lunds universitet.

Etikprövningsmyndigheten

Etikprövningsmyndigheten är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som hanterar tillståndsansökningar från landets universitet och högskolor. Myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2019 och ersatte då de regionala etikprövningsnämnderna.

Etikprövningsmyndigheten och har sitt huvudsäte i Uppsala.

Etikprövningsmyndigheten