Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Försöksdjur vid Medicinska fakulteten

Vilka försöksdjur används vid Medicinska fakulteten?

Möss och råttor är de djurarter som används allra mest inom den medicinska forskningen vid Lunds universitet. Andra djur, som zebrafiskar, kaniner, grisar, illrar, grodor och får används i  begränsad omfattning.

Antal försöksdjur på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 2020, cirka uppgifter: 27 600 möss, 2000 råttor, 1400 zebrafiskar, 160 kaniner, 8 grisar, 50 grodor, 40 får, 600 tamhöns (embryo).

Hur väljer man försöksdjur?

När ett djurförsök planeras ska forskaren utforma försöket med minsta möjliga lidande för djuret och välja djurslag med minst förmåga att uppleva lidande.

Framför allt möss, men även råttor, är vanliga försöksdjur. Möss delar 98% av deras genetisk material med människor vilket innebär att de är lämpliga forskningsdjur. Möss är dessutom vanliga inom transgentekniker, som är ett sätt att studera funktionen hos en viss gen. Det ger oss värdefull kunskap om enskilda geners betydelse och orsaker till sjukdom hos både djur och människor.

När man vill studera hjärt-kärlsjukdomar och sjukdomar som stör ämnesomsättningen kan gris användas som försöksdjur. Gris har ofta även använts för att sjukvårdspersonal ska kunna träna kirurgisk färdighet och akut traumasjukvård, men idag ersätts detta allt mer av simulering med interaktiva datorprogram.

Till vilken typ av studier används försöksdjur vid Medicinska fakulteten?

Möss och råttor används i en mängd olika studier exempelvis för att förstå bakgrunden och sjukdomsbilden sjukdomar i hjärnan, diabetes, cancer, tarmsjukdomar, inflammation och hjärt-kärlsjukdomar. Dessa två djurslag används också vid så kallad grundforskning. Det innebär att man söker ny kunskap om basala biologiska mekanismer och reglermekanismer i kroppens olika organsystem.

Andra djur, som gris, får och kanin används i studier där andra alternativ inte kan ge tillfredställande resultat. Det gäller exempelvis undersökningar av funktionen hos hjärta, kärl och lungor, ögonforskning samt undersökningar över bioimplantat.

Hur mår djuren?

För att få ett bra och pålitligt forskningsresultat är det viktigt att djuren mår så bra som möjligt. De måste i möjligaste mån kunna leva enligt sina naturliga behov, till exempel bygga bo (möss och råttor), klättra (möss) och leka (grisar). Vi förser dem med bomaterial, klättringsmöjligheter och leksaker. Vår personal är välutbildad inom djuromsorg och bryr sig om djuren. Om det finns risk för smärtor måste smärtstillande medicin användas.