Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur går forskning till?

Från idé till verklighet

Vaccinet, respiratorn eller samtalsterapin mot psykisk ohälsa – det mesta du kommer i kontakt med inom hälso- och sjukvården har varit ett forskningsprojekt innan det slutligen landar på vårdcentralen eller sjukhuset.

Ofta har forskningen skett i flera steg, med successiva förbättringar av diagnosmetoden, medicinen eller behandlingen som följd.

Forskningen börjar alltid med en idé eller ett antagande (hypotes) som prövas genom experiment och undersökningar.

Resultaten kan ibland överföras direkt från universitetet till hälso- och sjukvården. Det kan röra sig om en förbättrad och säkrare metod för till exempel en höftoperation.

Men det är också vanligt  att det krävs fortsatt utveckling utanför universitetet innan allt är klart. Uppslag till nya läkemedel och prototyper till medicinsk utrustning förfinas och genomgår då noggranna tester av privata företag som genom avtal har rättigheter till produkterna.

Evidensbaserad vård ett återkommande begrepp i hälso- och sjukvården, som innebär att behandlingen eller diagnosmetoden bygger på vetenskapliga studier.

Grundforskning

Det är inte all forskning som börjar med att någon, som träffar patienter i vardagen, ser en brist eller ett förbättringsområde.

Forskare som ägnar sig åt medicinsk forskning försöker också kartlägga grundorsakerna bakom en sjukdom, till exempel cancer eller diabetes.  Det är då vanligt att de studerar på cell- och mikronivå eller i djurförsök vad som händer när sjukdomen utvecklas.

Men syftet är detsamma – att upptäckterna så småningom ska kunna leda till nya mediciner och behandlingar.

Vem forskar?

Modern forskning sker nästan alltid i en grupp, där flera olika forskare ingår.

Historiskt har forskaren ofta haft en examen i biomedicin eller varit till exempel läkare eller sjuksköterska.

För att kunna lösa aktuella forskningsproblem engagerar den medicinska forskningen numera allt fler yrken. Och vi samarbetar allt oftare med andra forskningsinriktningar som humaniora, samhällsvetenskap och teknik.

Vad behövs för att göra en forskningsstudie?

Patienter och försökspersoner deltar bara i en del av alla de medicinska och hälsovetenskapliga forskningsstudier som genomförs. Mycket forskning genomförs i laboratorier med hjälp av celler, prover och i en del fall djurförsök. Statistik från olika register och databaser är en annan viktig källa till forskningsstudier.

En del forskning, inom exempelvis det hälsovetenskapliga området, använder även så kallade kvalitativa metoder vilket kan innebära intervjuer, enkäter och fallstudier.

Forskning handlar till stor del om att läsa in sig på bakgrundsmaterial och andra forskares upptäckter. Tid framför datorn och deltagande i konferenser och möten är därför lika viktiga delar i arbetet.