Psykisk ohälsa

Vår forskning

Vi arbetar för att bättre förstå psykisk ohälsa och utveckla behandlingar som utgår från varje person. Genom att mäta biomarkörer i blod och saliv vill vi kunna förutse risk, följa behandlingssvar och skräddarsy insatser vid depression. Vi studerar också hur stress på cellnivå kan bidra till svår depression och suicidsnära beteende, genom att analysera biologiska markörer i blodet. 
 
Samtidigt prövar vi nya behandlingsvägar. Bland annat undersöker vi om Omega‑3 kan förstärka läkemedelsbehandling hos personer med tecken på inflammation och jämför även ketamin med ECT, för att se om samma effekt kan uppnås, men med färre biverkningar. Vi genomför även banbrytande studier på psilocybin som en potentiell behandling vid ätstörningar. För personer med medelsvår psykisk ohälsa utvärderar vi effekten av beteendeterapi och fysisk aktivitet som alternativ eller komplement till läkemedel. 

Ett annat område som vi utvecklar i nära samarbete med patienter, är brukarstyrd inläggning och nya former av krishantering. Ytterligare ett forskningsfält handlar om kopplingar mellan psykisk ohälsa, spelberoende, social utsatthet och risk för suicid. Dessutom undersöker vi skärmars påverkan på barn och ungdomar, ett område där vi för närvarande har flera pågående studier. Sammantaget vill vi bidra till tidigare upptäckt, bättre behandling och mer effektiv prevention – för att minska lidande och rädda liv.

Framtida utmaningar

Psykisk ohälsa, särskilt depression, är inte en enhetlig sjukdom utan består av flera olika undergrupper med skilda biologiska mekanismer. En central utmaning är därför att identifiera dessa skillnader – till exempel kopplade till inflammation, stress och hjärnans signalsystem – för att kunna utveckla mer träffsäkra behandlingar. Suicidprevention är ett prioriterat område hos oss, men en fortsatt utmaning är att utveckla metoder som både är effektiva, långsiktiga och möjliga att införa i ordinarie vård. 

En viktig framtidsutmaning är också att tidigare identifiera risk och nå grupper som annars ofta faller mellan vårdens stolar. Inom barnpsykiatrin ser vi en oroande ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, där ångest, ätstörningar och problematisk skolfrånvaro utgör centrala utmaningar. En viktig uppgift är att bättre förstå hur digitala miljöer påverkar ungas psykiska hälsa – och hur vården tidigt kan identifiera och möta dessa barn på ett ändamålsenligt sätt.