Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Mammas stroke ökade min vilja att hjälpa andra"

En stroke förändrade Isabel Goncalves mamma från en stark och självständig kvinna, till en person som inte längre klarar att borsta tänderna själv. Den upplevelsen har blivit den största drivkraften bakom Isabel Goncalves forskning med att identifiera personer i riskzonen för stroke, innan det är för sent.

Isabel Goncalves i vit läkarrock porträtt foto Tove Smeds
De flesta tänker att det inte kommer att hända dem, men redan efter 50 års ålder har omkring hälften av befolkningen tysta förträngningar i blodkärlen. Foto Tove Smeds


Under en sjukhusvistelse som barn, väcktes Isabel Goncalves önskan om att en dag själv bli doktor. Senare, under hennes läkarstudier, var det de stora folksjukdomarna som främst lockade. För att kunna göra skillnad för många patienter valde hon därför att specialisera sig inom hjärt-kärlsjukdomar. 
 
– Mammas stroke var en enorm chock. Trots att jag jobbade och forskade inom hjärt-kärlsjukdomar, kunde jag inte rädda min egen mamma från att drabbas. 
 
Stroke och hjärtinfarkt är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Idag får de flesta som överlever en hjärtinfarkt en relativt bra livskvalitet. Men efter en stroke kan även små skador i hjärnan få stora konsekvenser och förändra en person så mycket att familjen knappt känner igen dem. Det innebär ett mycket högt pris, både för individen, de närstående och samhället som helhet.

Jag kunde inte rädda min egen mamma
 

– Man tror aldrig att det ska hända en själv, men redan i 50-årsåldern har ungefär hälften av oss tysta förträngningar i blodkärlen. Våra studier visar att de i genomsnitt har utvecklats under nästan tio år innan de upptäcks.
 
Det betyder att man redan som 40-åring eller tidigare har en möjlighet att påverka förloppet. Men det handlar inte bara om hur stora förträngningarna eller placken i kärlen är, utan också om deras sammansättning som bidrar till stabilitet. Om de är instabila, är risken större att det brister och en blodpropp bildas som kan ge hjärtinfarkt eller stroke. Isabel Goncalves forskning visar på ett samband mellan vad vi äter och hur farliga placken i blodkärlen blir. En fiberfattig kost med bland annat mycket rött kött är kopplad till farligare plack och en mer växtbaserad fiberrik kost kopplas till stabilare plack. 
 
– Efter mammas stroke växte min drivkraft att identifiera personer i riskzonen och tidigt sätta in insatser, som livsstilsförändringar och behandlingar, för att göra placken mer stabila. Det har blivit det övergripande temat i min forskning. För att nå dit försöker jag och min grupp förstå de biologiska mekanismerna bakom åderförkalkning och hitta blod- eller bildmarkörer som gör det möjligt att upptäcka sjukdomen tidigt.
 

Text: Åsa Hansdotter
Foto: Tove Smeds

Faktaruta

Isabel Goncalves, är professor i kardiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskar om åderförkalkning och hjärt–kärlsjukdomar. Hon studerar varför plack i blodkärlen blir instabila och brister, samt hur man kan upptäcka riskpatienter i tid och förebygga sjukdom.