Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hjärnans sjukdomar

Sjukdomar i hjärnan påverkar inte bara den som insjuknar utan också familj, vänner och samhället i stort. När minne, rörelseförmåga eller personlighet förändras förlorar människor gradvis delar av sig själva, ofta under många år. Neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons sjukdom ökar i takt med en åldrande befolkning, och i dag lever många miljoner människor globalt med den typen av sjukdom. Dessa tillstånd innebär stort lidande och mycket höga samhällskostnader. Behovet av bättre diagnostik, effektivare behandlingar och förebyggande insatser är därför större än någonsin.

Två äldre kvinnor håller om varandra foto Unsplash
År 2021 hade 57 miljoner människor världen över demens. Varje år ökar antalet med 10 miljoner, där Alzheimer utgör 60 -70 procent av fallen. Nära 12 miljoner har Parkinsons sjukdom och år 2050 väntas 25.2 miljoner ha diagnosen. Foto Unsplash


Vår forskning

Vid Lunds universitet bedriver vi forskning som sträcker sig från molekylära mekanismer till kliniska studier med patienter. Vi utvecklar nya metoder för att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt, bland annat genom avancerad bildteknik och blodbaserade biomarkörer som kan identifiera sjukdomsprocesser långt innan symtomen märks. Vi studerar också hur synapser och nervceller skadas vid neurodegeneration och hur dessa processer kan bromsas eller förhindras. Inom Parkinsonforskningen utvecklar vi stamcellsbaserade terapier som syftar till att ersätta förlorade dopaminproducerande celler, och de första kliniska försöken visar lovande resultat. 

Vi undersöker även hur tarmflora, immunförsvar och genetiska faktorer påverkar risken att insjukna. Inom epilepsiforskningen försöker vi bättre förstå hur anfall uppstår och testar nya behandlingsstrategier, bland annat inom genterapi. Genom att kombinera avancerad mikroskopi, AI‑baserad analys och stora patientkohorter kan vi kartlägga sjukdomsförlopp på ett helt nytt sätt. 

Flera av våra forskningsmiljöer är internationellt ledande och bygger på nära samarbete mellan laboratorier och sjukvård. Målet är att utveckla behandlingar som både bromsar sjukdom och förbättrar livskvaliteten för patienterna – och därmed även för deras anhöriga.

Framtida utmaningar

Hjärnan är vårt mest komplexa organ, och fortfarande saknas avgörande kunskap om varför nervceller förlorar sin funktion vid neurodegenerativa sjukdomar. En central utmaning är att förstå hur tidiga förändringar uppstår och hur de kan stoppas innan allvarliga symtom hunnit uppstå. Vi behöver också utveckla mer träffsäkra behandlingar som kan anpassas efter varje patients biologiska profil. Nya terapier – som stamcellstransplantationer, genterapi och precisionsmedicin – kräver långsiktig forskning för att bli säkra och tillgängliga. 

Samtidigt ökar antalet drabbade globalt, vilket gör behovet av förebyggande insatser och tidig diagnostik alltmer akut. För att möta dessa utmaningar krävs fortsatt fördjupad kunskap, teknisk innovation och ett starkt allmänt samhällsintresse för frågan.

Vill du stödja vår forskning inom hjärnans sjukdomar?

Om du vill ge en gåva till forskning om hjärnans sjukdomar kan du sätta in pengar på universitetets bankgiro 830-6599. Ange då ditt namn och kontaktuppgifter samt ”Hjärnans sjukdomar”.

Så kan du ge en gåva - mer information

Därför forskar jag


Mariai Swanberg foto Erika Svantesson

"Mina erfarenheter har gett Parkinsons sjukdom ett ansikte"

När Maria Swanbergs pappa insjuknade i Parkinsons sjukdom ställdes hon inför nya frågeställningar, bortom forskarrollen.