Diabetes
Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar där kroppen inte längre kan reglera blodsockret på ett normalt sätt. Sjukdomen ökar snabbt globalt och i Sverige lever i dag hundratusentals människor med någon form av diabetes. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som ofta debuterar i barndomen, medan typ 2-diabetes utvecklas genom ett samspel mellan ärftlighet, ogynnsam fostermiljö, och livsstilsfaktorer. Båda formerna kan leda till allvarliga komplikationer. Trots stora framsteg är dagens behandlingar främst livsuppehållande och kräver kontinuerlig egenvård. Behovet av nya förebyggande strategier och mer träffsäkra behandlingar är därför stort.
Vår forskning
Vid Lunds universitet bedriver vi bred och långsiktig forskning som spänner från grundläggande studier av betacellernas funktion till kliniska insatser som förbättrar vardagen för personer med diabetes. Vi undersöker varför insulinproduktionen sviktar och hur immunförsvaret aktiveras vid typ 1‑diabetes, liksom hur ärftlighet, ogynnsam fostermiljö, epigenetik och livsstil påverkar risken för typ 2‑diabetes. Genom omfattande befolkningsstudier kan vi identifiera undergrupper av sjukdomen och utveckla mer individanpassade behandlingar.
Vi arbetar också med att kartlägga biomarkörer som kan förutsäga hur bra en behandling tros kunna fungera, och om det finns risk för komplikationer av den. Våra biobanker och avancerade laboratoriemiljöer gör det möjligt att studera mänskliga celler och vävnader på detaljnivå. Vi utvecklar och utvärderar nya metoder för att återskapa eller ersätta förlorad insulinproduktion, bland annat genom stamcellsbaserade strategier. Vi studerar även hur kost, fysisk aktivitet och mikrobiom påverkar sjukdomsutvecklingen.
Genom nära samarbete med sjukvården strävar vi efter att omsätta våra forskningsresultat till praktiska förbättringar inom diagnostik och behandling. Vårt mål är att förebygga, fördröja och på sikt kunna bota diabetes.
Framtida utmaningar
Trots stora framsteg återstår många frågor att besvara. Vi behöver bättre förstå varför vissa individer utvecklar diabetes medan andra, med liknande genetiska och miljömässiga förutsättningar, inte gör det. För typ 1‑diabetes är det fortfarande oklart vilka omgivningsfaktorer som triggar den autoimmuna processen, och för typ 2‑diabetes behöver vi fördjupa kunskapen om hur livsstil, genetik, ogynnsam fostermiljö, och biologi samverkar.
En annan utmaning är att utveckla behandlingar som är mer träffsäkra och mindre belastande, särskilt för unga som lever med sjukdomen under en känslig period i livet. Vi behöver också förstå hur nya terapier – som celltransplantationer och immunmodulerande behandlingar – kan användas säkert och effektivt. Det är också avgörande att identifiera vilka förebyggande insatser som ger störst effekt på befolkningsnivå. För att möta dessa utmaningar krävs fortsatt forskning av hög kvalitet.
Vill du stödja vår forskning inom diabetes?
Om du vill ge en gåva till forskning om diabetes kan du sätta in pengar på universitetets bankgiro 830-6599. Ange då ditt namn och kontaktuppgifter samt ”Diabetes”.