Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Titthål vid brusten tjocktarm säker metod på sikt

Bild på Pamela Buchwald och Naija Azhar. Foto Privat.
Bild på Pamela Buchwald och Naija Azhar. Foto Privat.

Titthålsoperation, så kallat laparoskopisk lavage med sköljning av bukhålan, är en relativt ny metod vid brusten tarmficksinflammation. Forskare från Lunds universitet visar i en ny randomiserad studie att metoden är lika säker som traditionell kirurgi, och dessutom minskar risken för stomi. Studien är publicerad i JAMA Surgery.

 

– Återfall av sjukdomen är vanligare efter den nya behandlingsmetoden med titthålsteknik, som hos en tredjedel av patienterna leder till en planerad tarmoperation. Däremot behöver betydligt färre patienter stomi, säger Pamela Buchwald, docent vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö som har lett studien från Malmö.

Studien som nu publiceras i JAMA Surgery har letts av forskare från Lunds universitet och norska forskare inom ramen för SCANDIV-studien, en multicenterstudie som engagerat 21 svenska och norska sjukhus, och där Skånes universitetssjukhus i Malmö också medverkar. SCANDIV-samarbetet studerar bland annat behandlingsstrategier vid komplicerad divertikulit.

I den aktuella studien ingick totalt 145 patienter där 74 randomiserades till titthålsoperation med sköljning av bukhåla (laparoskopisk lavage) och 71 till traditionell tarmoperation. Forskarna följde under fem år upp samtliga patienter förutom tre.

Resultaten visade att allvarliga komplikationer som dödlighet och ytterligare operationer var lika mellan grupperna. Stomi var fyra gånger vanligare hos levande patienter med tarmoperation, 33 procent, jämfört med laparoskopiskt lavage, åtta procent.

Återfall av sjukdomen var vanligare hos patienterna som behandlats med laparoskopiskt lavage (21 procent respektive fyra procent) och en tredjedel av dessa patienter behövde genomgå en planerad tarmoperation. Ingen skillnad i livskvalitet fanns mellan grupperna.

Metoden prövad inom SCANDIV-studien

I början av 2000-talet föreslogs att spolning av bukhålan med hjälp av titthålsoperation, så kallat laparoskopiskt lavage tillsammans med antibiotikabehandling skulle kunna vara ett behandlingsalternativ för komplicerad divertikulit. För att undersöka den nya behandlingsmetoden startades SCANDIV-studien. Från februari 2010 till juni 2014 randomiserades 145 patienter med varig bukhinneinflammation orsakad av divertikulit till laparoskopiskt lavage eller tarmoperation vid 21 olika norska och svenska sjukhus.

Forskarna har utfört en långtidsuppföljning på SCANDIV-studien där patienterna följts i fem år Vid tidig uppföljning, 90 dagar, och vid ettårsuppföljning hade patienterna som opererats med laparoskopiskt lavage oftare opererats igen fast stomi var mindre förekommande.

– Våra resultat vid långtidsuppföljningen visade inga skillnader i dödlighet eller allvarliga komplikationer. Så vitt vi vet finns inga tidigare uppföljningar som på samma sätt jämför laparoskopiskt lavage och traditionell tarmoperation som vi gör i denna studie, säger Najia Azhar, som är doktorand och försteförfattare till studien.

Pamela Buchwald tillägger:
– Beslut om lämpligast behandlingsalternativ med hänsyn till kort- och långtidsrisker behöver alltid diskuteras med patienten. Vi behöver också ta fram bättre metoder för att diagnostisera varig bukhinneinflammation vid divertikulit.

Publikation i JAMA Surgery

"Laparoscopic Lavage vs Primary Resection for Acute Perforated Diverticulitis: Long-term Outcomes From the Scandinavian Diverticulitis (SCANDIV) Randomized Clinical Trial"

Författare: Najia Azhar, Anette Johanssen, Tove Sundström, Joakim Folkesson, Conny Wallon, Hartvig Kørner, Håvard Mjørud Forsmo, Tom Øresland, Sheraz Yaqub, och slutligen Pamela Buchwald och Johannes Kurt Schultz som även ansvarar för the SCANDIV Study Group.

JAMA Surgery, 23 december 2020, DOInummer: 10.1001/jamasurg.2020.5618

Kortfakta om studien

Ämne: Kirurgi, divertikulit, tarmficksinflammation, titthålsoperation, laparoskopisk lavage.
Typ av publicering:Peer review-granskad publikation.
Studiedesign:Klinisk forskning, forskarinitierad studie, randomiserad intervention, multicenterstudie.
Patientgrupp:145 deltagare varav 74 randomiserades till titthålsoperation med sköljning av bukhåla och 71 till traditionell tarmoperation. Tre deltagare föll bort vid uppföljningen fem år senare.

Fakta divertikulit

Tarmfickor i tjocktarmen förekommer hos 30–40 procent av befolkningen i västvärlden. Mindre än tio procent av dessa får tarmficksinflammation, så kallad divertikulit. Förekomsten av brustna tarmfickor är i västvärlden närmare två av 100 000 invånare per år. Akut brusten tarm med bukhinneinflammation är en allvarlig komplikation av divertikulit som delas in i bukhinneinflammation med var eller avföring. Om tillståndet inte behandlas är dödligheten och komplikationsrisken hög, och patienter med brustna tarmfickor kräver akut operation.
(Källa: Pamela Buchwald)