Kajsa Paulsson tog emot priset den 9 juni i Helsingfors. Priset delas ut av Folkhälsans genetiska forskningscentrum i samband med deras 60-årsjubileum.

Vad betyder priset för dig?
– Det är en stor ära och väldigt roligt. Professor de la Chapelle var en mycket stor forskare inom fältet och det är extremt hedrande att få ta emot ett pris i hans namn. Genetik har alltid varit mitt största intresse och att få en pris inom det betyder väldigt mycket för mig. Det är också skönt att få ett erkännande om att den forskning vi gör i gruppen är värdefull.
 
Kajsa Paulsson var tidigt i livet klar över att hon skulle bli forskare. I lågstadieåldern såg hon Sven Gillsäters programserie om Galapagosöarna och bestämde sig då för att bli ödleforskare.

Men på högstadiet läste hon Darwins "Om arternas uppkomst" och ställde då om siktet mot genetiken.
 
– Jag kom på att jag ville bli genetiker istället och jag tycker fortfarande att all genetik är otroligt fascinerande, säger Kajsa Paulsson, som är professor i medicinsk genetik och barncancerforskare.
 
Hon forskar om hur en viss typ av barnleukemi, akut lymfatisk leukemi (ALL), som är den vanligaste barncancerformen, uppstår och utvecklas. Vid ALL sker mutationer i arvsmassan och sjukdomen kännetecknas av att det bildas extra kromosomer i cellerna. Normalt har vi 46 kromosomer, men vid ALL kan man hitta upp till 67 kromosomer i en och samma cell. Kajsa Paulsson och hennes forskargrupp arbetar för att förstå varför tillskott av extra kromosomer leder till att cellen går från att vara en normal tidig benmärgscell till att bli en leukemicell.
 
– Just nu undersöker vi om veckning av cellens kromatin, som är ett komplex av DNA och proteiner, har en betydelse i sammanhanget. Vi har också just avslutat en stor studie där vi undersökt hur enskilda leukemiceller skiljer sig åt avseende exakt hur många kromosomer de har, något som kan ge ledtrådar till hur cellen fick tillskott av kromosomer. I ett längre perspektiv är målet att vi, genom att förbättra vår förståelse för hur leukemin uppstår och utvecklas, ska kunna hitta nya behandlingsmetoder.
 
Kajsa Paulssons drivkrafter är flera. Bland annat vill hon förstå konstiga biologiska fenomen – som hur det egentligen går till när en normal cell omvandlas till en cancercell? Varför kan fler kopior av till synes normala kromosomer ge upphov till  leukemi? En viktig motivator är viljan att göra skillnad för patienter.
 
– Även om de flesta barn med akut lymfatisk leukemi blir botade idag finns det fortfarande grupper där överlevnaden är låg och där vi måste hitta bättre behandlingsalternativ. Men en förhoppning är också att hitta sätt att göra behandlingen mer skonsam, för det är en mycket tuff behandling.