Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så utvecklades hjärtboxen som användes vid transplantation av ett grishjärta

Porträtt på Johan Nilsson , glasögon, kort hår, vit läkarrock.
Johan Nilsson, universitetslektor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

– Hjärtboxen kan skapa helt nya möjligheter för patienter i väntan på hjärttransplantation.
Det säger Johan Nilsson, universitetslektor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, som forskar på den specialbyggda box som nyligen användes i samband med den unika transplantationen av ett grishjärta till en man i USA. Detta är historien om hur boxen utvecklades – och vad den kan innebära för framtidens hjärtpatienter.

Forskningen som lett fram till den nya preservationsmetoden med hjärtboxen har pågått i mer än 20 år och letts av Stig Steen, seniorprofessor vid Lund universitet och tidigare thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus. Metoden innebär att det donerade hjärtat förvaras och transporteras i en specialbyggd box där det förses med viktiga substanser i en syresatt, blodtillblandad lösning.

 Att hjärtboxen användes vid transplantationen i USA visar att den kan vara ett viktigt verktyg i samband med transplantationer för att bevara hjärtat på ett så bra sätt som möjligt innan det opereras in i patienten. Att boxen fungerar bra och är säker stöds av de studier vi gjort här på Skånes universitetssjukhus, säger Johan Nilsson.

Första transplantationen till människa 2017

Den första versionen av hjärtboxen användes vid en transplantation av ett mänskligt hjärta till en patient första gången sommaren 2017. Våren 2020 publicerade Johan Nilsson och hans forskarkollegor resultaten av en första klinisk pilotstudie där metoden utvärderats.

Sammanlagt 15 patienter inkluderades i pilotstudien och nu pågår arbetet med att följa upp samtliga patienter. Samtidigt pågår en studie med den senaste versionen av hjärtboxen, det vill säga samma modell som användes vid den uppmärksammade transplantationen av ett grishjärta till en människa i Maryland i USA. 20 patienter deltar så här långt i studien som totalt ska omfatta 66 patienter.

– Vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag men vi kan i dagsläget inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar. Vi vet efter erfarenheter från Australien att ett hjärta kan klara cirka sex timmar i boxen med goda resultat. Om vi genom fortsatt forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar och det skulle också underlätta förberedelserna inför operation. Det skulle göra stor skillnad för patienter som är i behov av en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson.