Craig Mello, som tillsammans med Andrew Fire tilldelades Nobelpriset 2006 för upptäckten av RNA-interferens (RNAi), besökte Lunds universitet och Lund Spring Symposium, där han också tog emot utmärkelsen In Memory of Arvid Carlsson Award.
Han betonade i sin föreläsning att den genetiska koden är universell – samma språk används av alla levande organismer. Men, poängterade han, ärftlighet formas av mer än bara föräldrars gener. Enligt Mello spelar horisontell informationsöverföring – genetiskt utbyte mellan obesläktade organismer – en avgörande roll i livets historia.
– I varje könscell brinner en informationseld, sade Mello och pekade på bilder av lysande cellkärnor och mitokondrier – organeller som en gång var frilevande mikrober men som idag är en integrerad del av våra kroppar.
– Det är en otrolig och vacker historia, att organismer kan smälta samman och ta upp information som utvecklats helt oberoende.
Som exempel på hur genetisk information flödar horisontellt tog han upp SARS-CoV-2: hur viruset uppstod i Kina och sedan tog sig över hela världen.
– Mikrober lever i ett informationsinferno. De byter genetiskt material ständigt, till och med över artgränser. Och de har gjort det i miljarder år.
Från rundmask till Nobelpris
Hur försvarar sig en cell mot farlig information? Hur känner den igen vad som hör hemma – och vad som hotar dess överlevnad?
När Craig Mello och Andrew Fire började utforska dessa frågor gjorde de sin Nobelprisbelönade upptäckt: RNA-interferens. RNAi kan beskrivas som ett slags genetiskt immunsystem. Istället för att använda antikroppar, som vårt vanliga immunförsvar, använder cellen små RNA-fragment för att känna igen och tysta skadlig information.
Mello liknar det vid ett immunsystem – men istället för att bekämpa virus med antikroppar tystar cellen främmande genetisk information.
– Det är som att cellen har ett sökverktyg som skannar allt som transkriberas. Om det matchar något farligt – som ett virus – blir det nedtystat.
Fire och Mello upptäckte detta när de injicerade dubbelsträngat RNA – en typ av genetisk information som ofta finns hos virus – i den lilla rundmasken Caenorhabditis elegans. Maskens celler lyckades på något sätt känna igen vilka gener som innehöll samma information som det injicerade RNA:t – och stängde av dem. Och ännu mer förvånande: den avstängningen gick i arv till nästa generation.